Recension
- Double Wide (CD) Uncle Kracker
- 2001
- Lava/Atlantic/Warner
Smakar inte kaka
Lyssna
Uncle Kracker är syntesen av det mesta som kan kallas för amerikansk medelklasskultur som vill vara white trash och i viss mån lyckas. Kracker har jobbat som scratchmästare åt den ursprungliga amerikansk vita hiphopkungen Kid Rock så länge att vi här i Sverige har svårt att förstå det. Kid Rock är inget nytt fenomen även om det är lätt att få för sig det från vår horisont här i Skandinavien. Han har verkat länge på den amerikanska oberoende scen som har mindre klubbar i lagom farliga områden och i viss mån universitetsområdena som huvudsakliga upptagningspunkt.
Precis som kollegorna i band som jämngamla band som Sugar Ray och 311 och relativa nykomlingar som Crazy Town blandar Kid Rock (eller som i det här fallet Uncle Kracker, men det kan ju egentligen kvitta lika) en dos americana och en dos hårdrock med en dos hiphop modellerad efter kungarna av rock, Run DMC. Där uppstår en blandning som många på den här sidan Atlanten finner märklig, men som i en amerikansk collegekontext är helt självklar. Det är en sorts musik som kräver sin kegg och sin spliff. Välgödd, småsvängig, solvarm och lagom farlig hiphoprock.
Att Uncle Kracker skulle komma att placera sig på singellistans översta plats kom som en överraskning för mig (och säkert för skivbolaget också). När jag väl insåg vilken radiohit det var Farbror Kex låg bakom började bitarna falla på plats. ”Follow Me” är på sätt och vis en fortsättning på den amerikanska fåra som Eagle-Eye Cherry fört in i den svenska folksjälen. Det finns ett par spår på skivan som följer upp den, tex inledande ”Better Days”.
Men, överlag är det inte där Uncle Kracker plöjer. Den huvudsakliga grödan är hiphoprock, inte akustisk radiorock. Ett hårt rakt beat, riffiga gitarrer och lite scratchande. Kracker tar inte direkt med sig något nytt in i mixen. Andra har gjort det han gör förut och bättre. Han är ingen särskilt skicklig rappare och ingen vidare sångare. Men, det där spelar ju som ni vet mindre roll. Det viktiga är inte att sjunga renast, rimma smartast eller ens att ha de fetaste och mest innovativa beatsen.
Nej, det handlar snarare om att finnas på rätt plats, vid rätt tillfälle. Uncle Kracker har länge funnits runt hörnet, på någon bakgård varken du eller jag lagt märke till förut. Så, det är inte så konstigt att han finns här nu när tiden är mogen för lite gammal hederlig hårdrock korsad med hiphop igen. Tyvärr har Krackers melodier och idéer för längesedan tagit slut.
Publicerad: 2000-06-16 00:00 / Uppdaterad: 2007-04-25 13:59
En kommentar
VAFAN DEN HÄR JU SKETABRA :(
#
Kommentera eller pinga (trackback).