Inledande ”Etheric messages” är så vacker att hela världen stannar upp. Natacha Atlas röst letar sig rätt in under mitt skinn. Jag ryser och får svindel till hennes röstkonster som backas upp av diverse snygga klarinett- och stränginstrumentdetaljer. Men samtidigt ser jag små gröna dvärgar och framför mig – och efter ett tag börjar de […][...]

Denne New York-bo har efter några år i diverse punkrockande konstellationer kommit ut med sitt första egna album. En rund svart klisterlapp på omslaget talar om att albumet producerats av Ryan Adams. Jag misstänker att det är för att hjälpa till med införsäljningen. Jesse Malin har en del gemensamma referenser med Ryan Adams. Tveklöst. Dessutom […][...]

Besvikelsen kan jag inte tygla när jag lyssnar på ”Machine EP”. Jag vill ha så mycket mer. Löftet ”Bang”, ”Art Star”, ”Mystery Girl” och ”Our Time” gav klarar de inte av att hålla. Och det gör mig väldigt orolig. För löftet som de hade finns kvar. Jag är rädd att allt gått för fort. Att […][...]

Så har Manic Street Preachers samlat sig. Tjugo låtar blev det – och låtlistan imponerar. Från inledande ”A design for life” till avslutande ”Motown Junk” känns det som en värdig musikalisk resa genom det här bandets karriär. Skönast känns energiska saker som ”Motorcycle Emptiness”, ”You Love Us”, ”The Masses Against the Classes” och ”Motown Junk”. […][...]

Om du avfärdar Tenacious D för att det är på skoj missar du något. Jag skulle aldrig gilla skivan så mycket som jag gör för att den är rolig. Ni gör det för enkelt för er om ni inte ger dem en chans för att de är kul och gör musik. Visst, för att det […][...]