Det här börjar ju underbart. I I Ain’t Leavin Without You lånar Jaheim De La Souls catchiga fraser från Ring Ring Ring (Ha Ha Hey), och det resulterar i en refräng som håller sig kvar i sinnet och kroppen länge. Ain’t Leavin Without You har även tydliga vibbar från 70-talet, och det förflutna hörs fler […][...]

[...]

Någon sade en gång att soul uppstår i mötet mellan religion och sex. Det är ett påstående som etsat sig fast, trots att jag inte vet om jag tycker det ligger en sanning i det eller att det mest är en lika tröttsam myt som att rockmusiker kommer från arbetarklassen. Varje gång jag lyssnar på […][...]

Use your mentality Wake up to reality Det har snart gått femton år sedan Neneh Cherry hiphopifierade Cole Porters I’ve Got You Under My Skin till AIDS-välgörenhetssamlingen Red Hot + Blue. En låt som i Nenehs version förvandlades till svettig och supersexig minimalistfunk, nästan uteslutande byggd kring basgången. Att videon till I’ve Got U Under […][...]

När Nicholas Ringskog Ferrada-Noli för ett par veckor sen frågade sig varför rappare inte får vara klyftiga satt jag som vanligt där som ett levande frågetecken och undrade vilka de här kvinnoförnedrande snubbarna som majorbolagen signar på löpande band, som säljer miljonupplagor och spelas på MTV och ZTV dagarna i ända, är. Jag lyssnar trots […][...]

Raphael Saadiq har för mig alltid varit en i gruppen av soulartister som jag egentligen borde gilla men aldrig riktigt lyckats förstå storheten med. Lika mycket som jag berörs av Angie Stone, Jaheim, Erykah Badu och Dwele, lika lite känner jag för till exempel R Kelly, Macy Gray och Donell Jones. Varför det är så […][...]

Så kommer den i alla fall. Lite senare. Jag kände att jag var tvungen att skriva om Under Construction, trots att vi lämnat 2002 bakom oss. Det är ju ändå Missy. Förra året avslutades med att en drös r’n'b-artister följde upp smått fantastiska skivor. Ja Rule, Jaheim, Jay-Z och Nas för att nämna några. Det […][...]

Förväntningar är ett satans otyg. Eller… Eller förväntningar kanske funkar rätt bra när man tror att något kommer blir riktigt, riktigt Lakritspuckuselt och så visar det sig bli smått fantastiskt. Då är det okej. Men när det gäller skivor är det allt som oftast det omvända som gäller. Halva nöjet med musik är förväntningarna inför […][...]

Jimmy Jam och Terry Lewis är nog mest kända som Janet Jacksons husproducenter, men de har även stått bakom många andra artisters framgångar. Bland annat gospelgruppen Sounds of Blackness. 1994 recenserade musikjournalisten Kristina Adolfsson Sounds of Blackness andra skiva Africa to America: The Journey of the Drum. Då skrev hon att hon trodde att Jam […][...]

I högstadiet hade jag träslöjd, ett ämne som inte låg mig speciellt nära hjärtat. Rättare sagt: jag var urusel i träslöjd. En bra termin lyckades jag snickra ihop en enda sak. Ingen massproduktion, direkt. Jag och två killar till tillbringade större delen med att sandpappra. Först femman, sedan trean och sist en massa finslipning. Där […][...]