För mig är festival spelningarna, festivalområdets stämning och dess spektakel. Jag håller inte med om att festival handlar om campingen. Det var i ärlighetens namn inte min melodi att sova i ett kallt, fuktigt tält där folk gjorde sina, inte allt för trevliga, behov precis utanför. Att sova i lera med bakgrundsljud som vrål och dunka-dunka var inte populärt hos mig. Så snart solen gick upp och vi tog våra steg mot festivalområdet var mitt humör bättre igen och jag trivdes plötsligt riktigt bra med att vara på festival.

Fredagen hade flest spelningar som föll mig i smaken och som fick mig att få mig att hoppa upp och ner och också ge mig gåshud. Det var däremot torsdagen som serverade det bästa framträdandet då Kent gick upp på Vintergatan. I övrigt kan de tre dagarna sammanfattas med att de som fick igång publiken bäst var, utan tvekan, Maskinen, namnet som jag kommer att ta med mig hem och stoppa in som nykomling i spelningslistan är Monty, In Flames gav mig festivalens gåshud då de spelade Come Clarity och Robyn kommer spelas mer hemma hos mig efter hennes briljanta spelning på Apollo.

Ja, överlag var det bra spelningar och stämningen gick inte att klaga på. Jag har inte mycket att jämföra med eftersom detta var mitt första festivalbesöket och jag är nybörjare på både festivaler och skrivande, men jag är nöjd. Det kommer absolut att bli fler festivalbesök framöver för min del, fast då kommer jag sova på vandrarhem eller bo hos någon bekant i närheten och inte i ett fuktigt tält i lera.

Sparzanza

Sparzanza var först ut att spela på Andromeda och det gjorde de med flaggan i topp, trots att det var glest på folk framför scenen. Det var synd att inte fler var där och njöt av timmen på Andromeda, men de som var där fick se och höra riktigt bra värmländsk hårdrock.

Rockbandet Takida spelade under dagen på den stora scenen, Vintergatan. Vi valde då att sitta vid sidan av, i slänten tillsammans med flera andra. Spelningen kändes mycket längre än 75 minuter, den lama rocken var inget som föll någon av oss i smaken. Bandet gör en tråkig spelning utan några överraskningar och mainstreammusiken gör att jag satt och gäspade mitt i konserten. Curly Sue som var Takidas extranummer fick den största responsen men det var också den enda låten som var värd den.

Maskinen måste nämnas från denna dag. Spelningen i Apollo var magisk. Så fort Maskinen tog plats på scenen så förvandlades tältet till en nattklubb. Folkmassan hoppade, skrek, rappade och dansade sig igenom Maskinens framträdande. Det var en timme späckad av fartfylld musik och glad stämning och ingen lämnade tältet utan att vara svettig och öm i fötterna efter allt dansande.

Kvällens höjdpunkt för majoriteten av festivalbesökarna var självklart In Flames. Pyroteknik, distade gitarrer och bra sång av Anders Fridén gjorde att ingen gick därifrån besviken.

Andra dagen på festivalen var en bra dag och vädret gjorde att humöret på besökarna och mig var bättre än föregående dag. Musiken och framträdandena gick inte att klaga på utan förväntningarna som fanns uppfylldes med råge.

Jag ska villigt erkänna att det inte var särskilt mycket som lockade mig till Arvikafestivalen 2010. Och då är jag verkligen inte särskilt svårflörtad när jag väger för och mot att åka till Värmlands finaste festival. För mig handlar Arvikafestivalen främst om att få träffa mina fina vänner i redaktionen. Det saknar jag i år.

För precis som jag tyckte de flesta att årets upplaga var för svag för att packa kappsäcken, regnstället och solkrämen. I år valde vi att stanna hemma. Trist.

Men jag kunde inte hålla mig helt borta. Torsdagen lockade med ett riktigt fint program med namn som Yeasayer, Four Tet och Robyn. Dessutom ytterligare ett par som jag var åtminstone nyfiken på.

Landade i Arvika strax efter två och stämde träff med Anna som lovat att rapportera från festivalen för vår räkning. Efter lite strul med uppkopplingen och en snabbkurs i WordPress hastade vi iväg över det välbekanta festivalområdet. Arvika känns ändå alltid som att komma hem på något vis.

I Apollo-tältet har Yeasayer redan hunnit spela i en halvtimme när vi kommer fram. Ett försiktigt regn som snart växlar till årets elakaste skyfall faller och från scenen berättar någon att han tycker att till och med regnet är vackert i Sverige, inte alls illaluktande och dystert som i England. Jag gillar verkligen Yeasayers snirkliga och rytmiska musik. Tyvärr är det något med sången som inte funkar i mina öron. Den är för snäll och mesigt korrekt. Det blir aningen bättre när desperationen tar över strupen och sparkar ut poptönten. Minns att jag tänkte på hur snyggt ljuset var i tältet och hur bra det lät.

Regnet tilltar i styrka och allt blir grått. När jag kommer tillbaka nästa gång kommer jag att mötas av brunt vattenfyllda diken kors och tvärs över grusplanen.

Eftersom festivalresan är planerat kort gäller det att klara av de obligatoriska matstoppen. I Arvika vill man inte missa libanestältet och halloumispetten i wrap. De skulle smaka bra på hemmaplan också, men i festivalkonkurrensen står de ut som en flerstjärnig restaurang skulle göra i vilken svensk stad som helst.

Tar skydd undan regnet inne på Lyran där Makthaverskan ska ta scenen i besittning. Har bara läst om, aldrig hört, henne tidigare och blir lyckligt överraskad. De flesta låtarna handlar om Maja Milners olyckliga kärlekar, om någon douchebag som förtjänar ett uppsträckt finger och ett klart och tydligt ”fuck you”. Musiken är opolerat fulsnygg och landar väl inte så där alldeles långt från Broder Daniel. Allra bäst är ännu osläppta Antabus med en ettrig basgång. Varje gång Milner upprepar att ”det här är det bästa hon upplevt” älskar jag Makhaverskan lite till.

Tar en sväng förbi huvudscenen Vintergatan och ger allsångsledare Timo Räisänen tre låtar av min tid. Sällskapet gillar det mer än jag och hade nog gärna stannat. Jag vill mest fly undan regnet, som faktiskt ger sig bara någon minut efter att vi gått.

Anna von Hauswolff sitter vid pianot på Andromeda-scenen när vi går förbi. Stannar till, blir inte imponerad och går vidare.

När vi kommer tillbaka till Apollo-tältet har Johnossi spelat ett tag. Slås återigen av att det ser så vansinnigt snyggt ut därinne. En snygg stadssilhuett och allt ljus bakifrån gör att John Engelbert och Oskar Bonde ser ut som skuggfigurer på scenen. Att Bonde sitter med sin vänstersida mot publiken långt ut på scenens högra sida gör att det visuella stärks. De fem låtar vi ser är ändå mer än nog. Johnossi lyckas inte ri8ktigt övertyga mig om sin förträfflighet den här gången heller. Det är inte bara den spartanska sättningen som gör att deras musik känns lite odynamisk.

Går tillbaka till Vintergatan och slänger ett öga på Juliette Lewis, bara för att. Och det räcker väl med att konstatera det? Hon är makalöst felplacerad och det är riktigt glest i raderna framför scenen. Att Robyn ska klämmas in i Apollo några timmar senare känns befängt, men jag antar att hon begärt mörker och att den enda mörka utomhustiden gått till Kent. Kan ändå inte komma ifrån känslan av slöseri med artist. Robyn kräver största scenen 2010.

För min del närmar sig slutet av Arvikafestivalen 2010 redan här. Långt innan både Robyn och Kent. Och det är väl i ärlighetens namn bara den förstnämnda jag sörjer att ha missat. Robyn i fantastiska Apollo lär ha varit en lika övermagisk upplevelse som förra gången.

Men innan resan tillbaka hem väntar årets höjdpunkt. Four Tet.

På senaste albumet There Is Love In You är Kieran Hebdens musik intrikat snirklig, varm skir och harmonisk. Live tar trummor och bas över mer av utrymmet och även om jag själv sittdansar rör sig snart publiken till Hebdens rytmer. Frågan är om han ändå inte gjort sig bättre inne vid Orion-scenen och framför en dansande publik? När han spelat Love Cry jublar och applåderar publik och när han fyrar av fina Sing är jag övertygad om att det blir svårt att överträffa det här i år. Då är jag så pass nöjd att jag inte är särskilt svår att övertyga om en resa hemåt.

Gott så.

Avslutar för sakens skull med en smålandsrulle och skänker en stilla tanke till saligen avsomnade Hultsfredsfestivalen.

Funderar också lite på Arvikafestivalens framtid. Har svårt att förstå poängen med att de gjorde offentligt slut med synthen i år. Jag är rädd att den unga festivalledningen slösar bort en viktig pusselbit i festivalens själ nu. De många syntharna har alltid gett dagarna i Arvika en unik inramning. Det är ändå något visst med nyanser av svart.

Och vad hände med områdesprogrammet i år? Jag såg inget av det under de sju timmar jag var på plats. Hoppas att det kom igång senare.

Desto mer peppad är jag av meddelandet att de ska boka helt jämställt nästa år. Det lovar riktigt gott och gör att jag redan nu vill boka in en resa till Arvika 2011. Gärna med hela redaktionen.

Då ses vi där och då, eller?

Redan en timme innan Kent skulle kliva ut på Vintergatans scen så stod de trognaste fansen och väntade vid kravallstaketet. Det märks att det är något speciellt med det här bandet. Även om man är en metallyssnare eller en klassisk poppare så finns det någon låt från det här bandet som faller en i smaken.

Ett svart skynke sattes upp innan spelningen tog sin början och när ljuset sattes på kunde man skymta bandmedlemmarnas skuggor bakom det mörka tyget. Efter några sekunder började musiken och introt till Utan dina andetag, en lugn men mycket bra och mäktig början. Skynket dras upp och Joakim Berg börjar sjunga. Redan under denna första låt sjunger större delen av publiken med i texten och så fortsatte det sedan under hela konserten.

Stora delar av låtvalet bestod av spår från de nyare plattorna; Röd och En plats i solen. Det är bra och festivalvänligt och man märker att Kent har erfarenheten och kunskapen om hur man drar med sig publiken. Det är däremot i de äldre låtarna, speciellt i klassikerna, som till exempel Dom andra, som riktigt får publiken att gå igång.

Precis som Duracellkaninen så går och går Kent hur länge som helst, man tröttnar inte. Även publiken har energi som ett fulladdat batteri genom hela spelningen. Sången ljuder och händer i luften klär den annars mörka kvällen.

Det genialiska avslutet, 747, går inte att klanka ner på. De 7 minuter och de 47 sekunderna som låten består av är det bästa avslutet på en dryg timme av härlig svensk rock. Då Jocke Berg lämnar scenen under det instrumentala slutet som de kvarvarande bandmedlemmarna gör så perfekt står jag bara och njuter. Och då den sista gitarrsträngen tystnat börjar publiken ropa efter mer. Och självklart bjuder de på mer!

De kör sina extranummer och under den absolut sista låten, Mannen med den vita hatten smäller kanoner med röda pappblommor och fyller himlen. Tack vare Bergs mellansnack och anekdoter förgylls kvällen ännu lite mer. Trots att han berättar om död och sorg känns det ändå inte deppigt. Han kan få publiken ännu ett steg närmare bandet utan att han gör det allt för privat eller konstigt.

Ja, trots att klassikerna hamnade lite i skymundan så var Kent ett perfekt avslut på den första festivaldagen i Arvika. Det går inte att inte att hitta ett bättre band med sån kontakt, känsla och musik!

Stämningen var, trots regn, på topp. De som kommit för att se de första banden var laddade och hade höga förväntningar på dagen. Trots den aningen glesa folksamlingen vid scenerna levererade banden. Universal Poplab, som drog igång festivalen på Andromeda, var både publiknära och dansvänliga. De var ett bra band för att värma upp besökarna för vad som komma skulle.

Någon som gjorde mig glatt överraskad var Monty. Man gungar med, nynnar med och njuter av svensk pop när den är som bäst. För mig blev han ett nytt namn att lägga till i spelningslistan och det märktes att han var populär bland fler. På uppmaningen ”skrik mitt namn om du vill ha mig”, från låten ”Skrik mitt namn”, svarade åskådarna längst fram med ”Monty!”. Sångaren David Pagmar log då lite blygsamt bakom micken och njöt av den uppmärksamhet han fick. Monty känns som en iskall läsk i solsken, fräsch och omtyckt.

Ett av de mer kända banden som spelade denna torsdag eftermiddag var Johnossi. De kunde dra igång publiken och hade en bra publikkontakt, långt bak till de som stod utanför Apollo-scenens tält och hoppade i lerpölarna. De har ett speciellt sound som får gammal som ung att falla för deras musik.

Regina Spektor på Vintergatan hade många förhoppningar på, så även jag. Jag stod där redo för en mysig stund med piano och skönsång men dessa förhoppningar uppfylldes inte helt och hållet, tyvärr. Hon är en lysande pianist och sångerska men framträdandet blev drygt och enformigt. Låtarna var för lika varandra, den enda låten som verkade dra igång större delen av publikhavet framför scenen var radiohiten On the radio. Snabbt efter, och även under, hennes framträdande drog många istället vidare till Apollo för att se drottningen av pop – Robyn.

Redan innan Robyns entré skreks det framför scenen och det var trångt, trångt, trångt. Men jag tror inte att någon brydde sig och jag tror inte att någon blev besviken på framträdandet som denna blondin gav oss. Det märks att hon är en stjärna och det märks att hon är scenvan såväl som världsvan. Hennes stora hits som senaste singeln Dancing on my own och remixen på Teddybear Sthlms Cobrastyle fick publiken att dansa loss och sjunga med. Hon rörde sig mycket och när man gick därifrån ville man bara se mer av hennes dans, rörelse och höra låtarna och sången en gång till.

Sist men absolut inte minns fylldes ytan framför Vintergatans scen av Kent-fans. Detta rockband som aldrig dör gjorde oss festivalare långt ifrån missnöjda. Låt efter låt äger de scenen och det finns inte mycket de skulle kunna göra för att sätta en bred guldkant runt denna öppningsdag av Arvikafestivalen 2010.

Trots att större delen av dagens väder bestod av regn och moln så fyllde festivalens artister och band dagen med solsken, i form av bra musik och närhet till publiken.

Konserter har jag varit på, så klart. Stått och hoppat upp och ner i flera timmar. Vaknat dagen efter hes av allt skrikande, träningsvärk av allt hoppande, och i de flesta fall lycklig av att ha sett och hört ett band som verkligen förgyllt kvällen. Sådant kan man leva på länge. Musiken blir också oftast bättre efter en livespelning. Då man kommer hem igen, sätter på plattan med låtarna från gårdagens konsert, det är då musiken är som bäst. I de flesta fall stämmer detta. Jag kommer, i Arvika, få höra mina favoriter och få chansen att hitta nya namn att lägga till i Spotify-listan. Mina förväntningar på festivalen är att få den där lyckokänslan flera gånger om. Att jag ska komma hem trött, hes och lycklig med en ryggsäck full av nya erfarenheter, ny musik, nya upplevelser, nya vänner och sömnlösa nätter.

Förväntningarna hos mig ställs däremot mot mina fördomar. Är stämningen vänlig och glad eller är den rörig och präglad av onyktert vrålande i olika tonarter? Kommer vi campande att komma hem med en hy med otrolig lyster tack vare de lerbad vi kommer att ta varje natt?  Jag tror mina fördomar om festivallivet till en viss del är överdrivna. Charmen med festival kanske är just det här. Det är ju som ordet ger oss en ledtråd om – en fest. Vem har väl inte varit på en fest där alkoholen spelar in? Vem vill väl inte skrika och sjunga av glädje då man får höra band efter band och umgås med sina vänner? Och campingen, självklart ska man bli lite skitig och sova så där halvdant annars kan man ju ta in på vandrarhem eller hotell. Att inte uppleva det på det lite fördomsfulla viset känns lite som att festivalfuska.

Precis som att jag har förväntningar på festivalen i sig, så har jag självklart också förhoppningar på flera av artisterna och banden. Kan Kent och In Flames göra lika bra framträdanden som de gjorde på de tidigare spelningarna jag varit på? Kan sångaren i norska Donkeyboy verkligen sjunga sådär ljust, även utanför studion? Är Robyn den där popgudinnan som media berättar om? Oskar Linnros, ett nysått frö som troligen kommer blomma ut stort under detta år – det ska bli kul att höra honom live. Karlstad-bandet Sparzanza står högt på favortilistan och har redan tidigare bevisat att de är minst lika bra live som inspelade. Ett annat namn som dök upp på spelschemat är elektromusikanten Danger från Frankrike. Det går helt enkelt inte att sitta stilla till hans musik, även om man så vill, så Danger ska absolut ses. Ja, det finns många välkända band som spelar och minst lika många som jag aldrig ens hört talats om tidigare. Jag hoppas att många av dem, om inte alla, kommer att uppfylla mina förhoppningar, och jag är övertygad om att festivalen i sig kommer att motsvara mina förväntningar samt, till viss del, även mina fördomar – och det är precis det jag vill!

Personligen har jag svårare än någonsin att välja vilken festival jag ska åka till. Jag vet att det knappast blir tal om fler än två och att minst en av dem kommer att ligga i Värmland. Så jag skickade tre frågor till fem festivaler för att hjälpa mig att reda ut vilken eller vilka festivaler jag borde satsa på i år. Alla utom Way Out West svarade.

Peace and Love
När: 28 juni – 3 juli
Var: Borlänge

PH: Hur långt har ni kommit med bokningarna egentligen, är det mycket kvar?

Göran Beischer: Jodå nu ser man en ljusning, inte många pusselbitar kvar nu.

PH: Vilka är de i ert tycke tre roligaste bokningarna i ert eget program i år (och varför)?

GB: Så mycket bra och roligt så att bara nämna tre är nästan omöjligt, men Jay-Z var en liten otippad bokning vilket var kul att få till.

Patti Smith har vart här förut och känns mycket Peace & Love, Alice in Chains är nostalgi för många inklusive mig och de släppte en kanonplatta förra året, så riktigt roligt att det gick att få dem hit!

PH: Vilket namn i de andra svenska festivalernas program hade ni helst sett i ert eget startfält istället (och varför)?

GB: Svårt men Hultsfreds Damian Marley hade vart najs för lite kvalitativ reggae, Metaltowns Rammstein-bokning ville jag gärna ha haft på vår bill och ska man räkna med Sonisphere så är såklart Iron Maiden en toppbokning.

Hultsfredsfestivalen
När: 7-9 juli
Var: Hultsfred

PH: Hur långt har ni kommit med bokningarna egentligen, är det mycket kvar?

Håkan Durmér: Vi har kommit rätt långt, men vi har fortfarande omkring 40 akter kvar att släppa – bland annat hela Rookiescenen, som är vår mest spännande scen om man vill upptäcka nya, svenska grejer.

PH: Vilka är de i ert tycke tre roligaste bokningarna i ert eget program i år (och varför)?

HD: Empire Of The Sun, Nas & Damian Marley samt Mayer Hawthorne & The Country är tre bokningar som vi är riktigt nöjda med. Dels är dom sjukt bra och dels handlar det om tre stycken exklusiva Sverigepremiärer. Nas & Damian Marleys gemensamma spelning kan mycket väl bli ett legendariskt festivalögonblick.

PH: Vilket namn i de andra svenska festivalernas program hade ni helst sett i ert eget startfält istället (och varför)?

HD: M.I.A utan tvekan. Hon hade suttit helt perfekt i vårt program i år, med tanke på att vi satsat på att få till ett riktigt skönt program med hög festfaktor.

Arvikafestivalen
När: 15-17 juli
Var: Arvika

PH: Hur långt har ni kommit med bokningarna egentligen, är det mycket kvar?

Jonas Linné: Det är inte överdrivet mycket kvar, men en och annan karamell kommer vi allt spotta ur oss innan det blir sommar!

PH: Vilka är de i ert tycke tre roligaste bokningarna i ert eget program i år (och varför)?

JL: Robyn – För att hon är Robyn helt enkelt. 
Yeasayer – För att det är ruggigt bra, sjukt hajpat och fullkomligt osar Arvika. 
Danger – För två år sedan var han vår Slammer Act. Vi blev kära i honom och han i oss. Nu är det dags igen och det kommer vara magiskt. Överhuvudtaget är vi grymt glada över vårt electro- och dansprogram som förmodligen är det bästa någonsin som ställts på en svensk festival.

PH: Vilket namn i de andra svenska festivalernas program hade ni helst sett i ert eget startfält istället (och varför)?

JL: M.I.A – För att hon är fullkomligt fenomenal och för att hon ställde in sist vi bokade henne.  

Putte i Parken
När: 28-31 juli
Var: Karlskoga

PH: Hur långt har ni kommit med bokningarna egentligen, är det mycket kvar?

Niclas Lagerstam: Vi har en del grejor kvar, lite gott och blandat. Någon fetinggrej har trillat bort tyvärr men så är det i den här världen. Det kan ju bli nån joker som dyker upp.

PH: Vilka är de i ert tycke tre roligaste bokningarna i ert eget program i år (och varför)?

NL: The Hives – därför att vi försökt få till dom i flera år. Dom avslutar hela festivalen och jag kan inte tänka mig nåt bättre band till det.
N*E*R*D – därför att det var sånt jävla fett drag när jag såg dom på WOW för ett par år sedan, det svänger grymt.
Skinny Puppy – för att det är vår mest orginella bokning och helt oväntad.

PH: Vilket namn i de andra svenska festivalernas program hade ni helst sett i ert eget startfält istället (och varför)?

NL: Lily Allen hade varit nice, för att hon verkar vara en jävligt skön typ. För övrigt så hade vi gärna sett Mötley här istället för på Sonisphere.

Eftersom festivalarrangörerna valt att släppa ungefär tre band i taget för att få så mycket press som möjligt har vi för länge sedan tröttnat på att skriva om varje enskilt bandsläpp (herregud, köp en annons det kostar inte så mycket). Nu har de flesta av festivalerna våren och sommaren 2010 hunnit släppa ett gäng bokningar. Så det var väl läge att sammanställa bokningarna lite.

Festivalerna är listade i den ordning de händer.

Många av festivalerna har olika pris beroende på när biljetten bokas och om man vill ha campingplats eller inte. Priset i sammanställningen är alltid den dyraste biljetten med priset för camping inkluderat. Jag räknar helt enkelt med att ni bestämmer er sent och att ni därför tvingas bo i tält.

Sammanställningen publicerades ursprungligen 7 februari och uppdateras då och då när det landar nya bokningar.

Popadelica
När: 1 maj
Var: Huskvarna
Pris: 395:-

Klara artister: A Place To Bury Strangers, Bye Bye Bicycle, Dansdepartementet, First Aid Kit, Hästpojken, Little Dragon, Salem al Fakir, Satan Takes A Holiday, The Fume, The Kissaway Trail, The Mobile Homes, The Pipettes, The Sounds, This Is Head, Timo Räisinen och We are the Storm.

Siesta!
När: 27-29 maj
Var: Hässleholm
Pris: 895:-

Klara artister: Abednego Stands Tall, Amanda Jenssen, Andreas Söderlund, Andreas Tilliander, Anna von Hausswolff, Babian, Babylove & The Van Dangos, Bahnhof, bob hund, Bruket, Built to Spill, Cristian Dinamarca, Danko Jones, Dead Prez, Dinosaur Jr, Elias & The Wizzkids, Familjen, Fibes! Oh Fibes!, First Aid Kit, Gaby and the Guns, Hästpojken, [ingenting], Intohimo, Invasionen, Jesaiah, Johnossi, Kapten Röd, Khoma, KNDVGN, Kristian Anttila, Mattias Alkberg + Nerverna, Mew, Mofeta & Jerre, Monty, Mustasch, Name The Pet, Näääk, Ossler, Pascal, Per Egland, Röyksopp, Satan Takes A Holiday, Sophie Rimheden, Stefan Sundström, Teddybears, The Bear Quartet, The Hives, The Radio Dept, Thåström och Timo Räisänen.

Sweden Rock Festival
När: 9-12 juni
Var: Sölvesborg
Pris: 2390:-

Klara artister: Aerosmith, Aldo Nova, Alestorm, Amon Düül II, Anvil, Bachman & Turner, Behemoth, Bigelf, Billy Idol, Blackberry Smoke, Cathedral, Chicken Shack, Cinderella, D-A-D, Damn Delicious, Danzig, Death Angel, Dundertåget, Epica, Fates Warning, F.K.Ãœ., Gary Moore, Grave Digger, Guns N’ Roses, High on Fire, Jorn, Magnum, Mastodon, Mayhem, Michael Monroe, Michael Schenker Group, Mother’s Finest, Nascensy, Nazareth, Opeth, Pendragon, Point Blank, Praying Mantis, Ratt, Raven, Rick Springfield, Sabaton, Saga, Sator, Skyclad, Slayer, Steel Panther, Steelwing, Stone Sour, Stratovarius, Suicidal Tendencies, The Itch, The Quireboys, The Screamin’ Lords, Treat, U.D.O., Unisonic, W.A.S.P., Watain, Winger och Y&T.

Sthlm Jazz Fest
När: 10-12 juni
Var: Stockholm
Pris: 1 300 kr (eller 480 kr/dag)

Klara artister: Avishai Cohen ”Aurora”, Bobo Stenson Trio, The Brand New Heavies, China Moses & Raphael Lemonnier Quartet, Chucho Valdés & The Afro-Cuban Messengers, Courtney Pine, Erik Lindeborg Trio, Den Olydiga Ballongen med Lina Nyberg, Elin Larsson & Kristin Amparo: Limitless, Fire!, Georg Riedel med vänner, Grace Kelly, Gretchen Parlato, Håkan Broströms New Places Orchestra feat. Viktoria Tolstoy & Meja, Jasmine Kara, Jazzanova Live Feat Paul Randolph, Jenny Wilson & Tensta Gospel Choir, John Scofield Piety Street Band, José James & Jef Neve, Kul Djur – En musikalisk safari i storbandstappning , Kool & The Gang, Michael Ruff, Missy Elliott, Nils Landgren Funk Unit feat. Fred Wesley, Omar, Roy Ayers, Samuel Hällkvist, Simone Moreno, Tensta Gospel Choir, Thomas Sandberg, TrioVD, ”Vad är det som händer?” med Karin Inde, Wayne Shorter Quartet och Önsketältet.

Punk Illegal
När: 11-12 juni
Var: Munkedal
Pris: 400 kr under februari, 470 kronor därefter.

Klara artister: Asta Kask, Auktion, Beyond Pink, Contorture, Doom, Edelweiss Piraten, Ein Zwei Die!, El Banda, Extinction of Mankind, From Ashes Rise, From the Depths, Herätys, Hårda Tider, Insidious Process, Misantropic, Moral Dilemma, Rakkaus, Riistetyt, Sonic Ritual, Texas Terri Bomb, The Baboon Show, Victims och Wrathcobra.

West Coast Riot
När: 17 juni
Var: Göteborg
Pris: 695 kr.

Klara artister: A Day to Remember, Bad Religion, Bruket, Brute, Dillinger Escape Plan, Dropkick Murphy’s, Flogging Molly, Hot Water Music, Invasionen, Jello Biafra and the Guantanamo School of Medicine, Rise Against, Runawaydriod, Satan takes a Holiday, Sista Sekunden, The Get Up Kids, The Specials och The Hives.

Metaltown
När: 18-19 juni
Var: Göteborg
Pris: 1450:-

Klara artister: 69 Eyes, Adept, Amon Amarth, Between the Buried and Me, Bleeding Through, Brian ”Head” Welch” Bullet for my Valentine, Coheed & Cambria, Cynic, Dark Tranquillity, Dream Evil, Eldrimner, Finntroll, From this Moment, Garcia plays Kyuss, Hatebreed, Hellyeah, In Flames, Katatonia, Kreator, Lednote, Nile, Ranchy, Raubtier, Sabaton, Skindred, Sodom, Sonic Syndicate, Soulfly, Walking with Strangers och Witchery.

Peace and Love
När: 28 juni – 3 juli
Var: Borlänge
Pris: 1645:-

Klara artister: A day to Remember, Abalone Dots, Adam Heldring, Adept, Ale Möller Band, Alice in Chains, Amanda Jenssen, Andreas Grega, Ane Brun, Anna von Hausswolff, As I Lay Dying, Astral Doors, Attentat, Avatar, Babian, Basutbudet , Brother Ali, Brothers of End, Carl Norén, Chords, Cryonic Temple, D-A-D, Dan Berglund, Daniel Lemma, Danko Jones, Demonical, Den Svenska Björnstammen, Donkeyboy, Eddie Cotton, Edith Backlund, Elin Ruth Sigvardsson, Europe, Familjen, Fibes! Oh Fibes!, Fontän, Gallows, Glesbygd’n, Harald Björk, Hardcore Superstar, Helt Off, Hemmafest med Lång-Kalle & Erlend, Housemeister, Hästpojken, Imperial State Electric, [ingenting], Invasionen, Jay-Z, Jello Biafra and the Guantanamo School of Medicine”, John Fogerty”, Johnossi, Julian Casablancas, Katatonia, Kent, Khoma, Kim Wilde, Kings of Convenience, Kultiration, Lasse Lindh, Lily Allen, Little Dragon, Loke, Magnus Carlsson & the Moon Ray Quintet, Mando Diao, Markus Krunegård, Martin Jondo & Band, Mastodon, Melissa Horn, Mew, Michael Monroe, Miike Snow, Mika, Mikael Wiehe, Moto Boy, Name in Lights, Name The Pet, Nationalteaterns Rockorkester, Nick Lowe, Nicke Borg Homeland, Nikola Sarcevic, Nisse Hellberg, NOFX, Oholics, Patti Smith, Pernilla Andersson, Robert Belfour, Robyn, Roffe Wikström, Rootvälta, Serengeti, Shout Out Louds, Sick Of It All, Skumdum, Sonata Arctica, Stiko Per Larsson, Taylor Mali, Tech N9ne, The Accidents, The Animal Five, The Ark, The Bones, The Cribs, The Hives, The Kooks, The Mary Onettes, Thee Suspenders, Them Crooked Vultures, Theresa Andersson, Thomas Di Leva, Thorsten Flinck & Revolutionsorkestern, Tribulation, Troublemakers, Tutankamon, Vampire Weekend, Venerea, Vitalic, Wolfmother och X-Alfonso.

Hultsfredsfestivalen
När: 7-9 juli
Var: Hultsfred
Pris: 1440:-

Klara artister: 30 Seconds To Mars, Annie, Babian, Bad Lieutenant, Birgit Bidder, Bob Hund, Daniel Gilbert, Eli ”Paperboy” Reed, Empire Of The Sun, Erykah Badu, Everlast, Familjen, Fenech-Soler, Fibes, Oh Fibes!, Frightened Rabbit, Hoffmaestro & Chraa, Hästpojken, Jamaica [Fr], Janelle Monáe, Joel Alme, Kent, Khoma, Killswitch Engage, Make The Girl Dance, Markus Krunegård, Maskinen, Mayer Hawthorne & The Country, Melissa Horn, Midlake, Miike Snow, Mixtapes & Cellmates, Monark X, Nas & Damian ”Jr Gong” Marley, Ola Joyce, Royal Republic, Scissor Sisters, Shout Out Louds, Sista Sekunden, Steso Songs, Teddybears, The Ark, The Dirty Youth, The Hives, The Middle East, Two Door Cinema Club, Veronica Maggio, We Are Scientists, Wolfmother, Yacht och Yuksek.

Arvikafestivalen
När: 15-17 juli
Var: Arvika
Pris: 1250:-

Klara artister: Agent Side Grinder, Alice In Videoland, Amorphis, Anna von Hausswolff, Babyshambles, Chromeo, Corroded, Cristian Dinamarca, Danger, Degradead, Den Svenska Björnstammen, Deportees, Donkeyboy, Dufvan, Dum Dum Girls, Familjen, Four Tet, Harald Björk, Holy Ghost!, Hypocrisy, Hästpojken, IAMX, In Flames, [ingenting], Invasionen, Jinder, JJ, Johnossi, Kent, Khoma, Lenka, Leæther Strip, Love Is All, Makthaverskan, Markus Krunegård, Maskinen, Mattias Alkberg, Miike Snow, Mixtapes & Cellmates, Monostrip, Name The Pet, Nitzer Ebb, Ou Est Le Swimming Pool, Owl Vision, Regina Spektor, Robyn, Satan Takes A Holiday, Shout Out Louds, Simian Mobile Disco, Sparzanza, Steso Songs, Super Viral Brothers, Takida, Teddybears, The Big Pink, The Golden Filter, The Radio Dept., The Tiny, The Twelves, This Is Head, Timo Räisänen, Universal Poplab, Verkstaden, Vit Päls, Volbeat, When Saints Go Machine, Wolf och Yeasayer.

Putte i Parken
När: 28-31 juli
Var: Karlskoga
Pris: 1125:-

Klara artister: Adept, Amanda Jenssen, Andreas Grega, Billie the vision & the dancers, Bruket, Carolina Wallin Pérez, Corroded, D-A-D, Danko Jones, Europe, Hoffmaestro & Chraa, Hästpojken, [Ingenting], Invasionen, Kite, Maskinen, Masshysteri, Melissa Horn, Mixtapes & Cellmates, Monty, N*E*R*D, Name The Pet, Oskar Linnros, Royal Republic, Satan Takes A Holiday, Skilla, Skinny Puppy, Takida, Teddybears, The Ark, The Baboon Show, The Bloody Beetroots Death Crew 77, The Haunted, The Hives, The Knockouts, The Mary Onettes, The Sounds, Timo Räisänen, Tomas Andersson Wij och Val and The Bitches.

Storsjöyran
När: 29-31 juli
Var: Östersund
Pris: 995:-

Klara artister: Anna von Hausswolff, Astrid Madberg, Avatar, Babian, Baskery, Bedroom Eyes, Docenterna, Dream Evil, Elliott Murphy, Europe, Hoffmaestro & Chraa, Industri Royal, [ingenting], Jeanette Lindström, Jenny Wilson & Tensta Gospel Choir, Joel Alme, Johnossi, Kent, Lars Winnerbäck, N*E*R*D, Makthaverskan, Markus Krunegård, Maskinen, Mattias Alkberg, Mattie Vant, Melissa Horn, Miss Li, Mixtapes & Cellmates, Mohammed Ali, Monty, Nejra, Näääk, Oskar Linnros, Pascal, Per Egland, Robert Broberg, Sarah Blasko, Shout out louds, Skriet, Sparzanza, Stor, Teddybears, The Ark, The Bear Quartet och Trummor & Orgel.

Emmabodafestivalen
När: 29-31 juli
Var: Emmaboda
Pris: 845:-

Klara artister: Andreas Tilliander, Andreas Grega, Babian, Billie The Vision And The Dancers, Breakbot, Bye Bye Bicycle, Crookers, Crystal Castles, Cut Copy, Dag För Dag, Deportees, Entombed, Erol Alkan, Feadz, French Horn Rebellion, Friendly Fires, Hoffmaestro & Chraa, Hästpojken, I’m From Barcelona , Jesper Dahlbäck, Johnossi, Jori Hulkkonen, Kalle Baah, Kapten Röd, Kommun, Lissi Dancefloor Disaster, LoneLady, Makthaverskan, Maskinen, Mickey Moonlight, Mob 47, MRTN Sthlm Beat, Mustard Pimp, Parken, Peter Morén, Proxy (RUS), Radio Dept, Rex The Dog, The Smith Westerns, The Very Best, Thomas Von Party, Tiga, Uffie, Wavves, We Have Band och Welle: Erdball.

Sonisphere
När: 7 augusti
Var: Stockholm
Pris: 880:-

Klara band: Alice Cooper, Anthrax, Iggy & The Stooges, Iron Maiden, Mötley Crüe och Slayer.

Øya
När: 10-14 augusti
Var: Oslo
Pris: 2 350:- (NOK 1 940:-)

Klara band: Against Me!, Air, Altaar, Baroness, Big Boi, Blood Command, Casiokids, CCTV, Converge, Cymbals Eat Guitars, Djerv, Fool’s Gold, Fucked Up, Girls, Iggy & the Stooges, Imperial State Electric, Ingrid Olava, Invasion, John Olav Nilsen og Gjengen, Jónsi, Karpe Diem, King Midas Sound, Kråkesølv, La Roux, Lars Vaular, LCD Soundsystem, Lidolido, Lillebjørn Nilsen, Lindstrøm & Christabelle, Local Natives, Lucy Swann, M.I.A., Major Lazer, Marina & The Diamonds, Mhoo, M.I.A., Miike Snow, Motorpsycho, Navigators, Obliteration, Panda Bear, Paul Weller, Pavement, Pow Pow, Purified in Blood, Q-Tip, Raekwon, Robyn, Serena Maneesh, Shining, Sleigh Bells, Surfer Blood, Susanne Sundfør, Tha Gaslight Anthem, The Cumshots, The Megaphonic Thrift, The National, The XX, Tony Allen, Trash Talk och Tune-Yards.

Way Out West
När: 12-14 augusti
Var: Göteborg
Pris: 1390:-

Klara artister: Basia Bulat, Beach House, Cymbals Eat Guitars, Girls, Jens Lekman, Jónsi, Junip, Konono N°1, La Roux, LCD Soundsystem, Local Natives, Lykke Li, Marina and The Diamonds, M.I.A., Miike Snow, Panda Bear, Paul Weller, Pavement, Q-Tip, Rango, Real Estate, Sleigh Bells, Surfer Blood, Samling, The Drums, The National, The Radio Dept, The Tallest Man on Earth, The xx och Tune-Yards.

Close to Home
När: 27-28 augusti
Var: Borås
Pris: 590:- (plus förköpsavgift)

Klara artister: Amanda Jenssen, Anna von Hausswolff, Avatar, bob hund, Dundertåget, Fibes! Oh Fibes, Hästpojken, Jenny Wilson & Tensta Gospel Choir, Moonlit Sailor, Mustasch, Royal Republic, State of Drama, Timo Räisänen

Leaether Strip, Takida, Universal Poplab, Wolf och Hypocrisy är de nya artisterna till festivalen. Och biljetterna kostar nu 995 kronor plus avgifter.

Kent och Familjen presenterades till både Arvikafestivalen och Hultsfredsfestivalen i dag.

Festivalerna går av stapeln två på varandra följande veckor i mitten av juli, med Hultsfredsfestivalen först ut den 7-9 juli.

Shout Out Louds, som sedan tidigare är klara för Arvika, presenterades också till Hultsfred, och så även Maskinen. Huruvida även Maskinen kommer uppträda i Arvika återstår dock att se.