Egentligen är James Walsh samma person som Ola Salo. Men han gömmer det väl där han står på piren i septembersolen och ser djup ut tillsammans med sina polare i Starsailor. Helst av allt skulle han vilja stå i paljetter och fjäderboa framför en extatisk publik på en liten obskyr klubb någonstans. Någon borde sparka […][...]

RIAA, Recording Industry Association Of America, har beslutat sig för att lägga ned anklagelserna om brott mot upphovsrätten mot en 66-årig kvinna i USA. Kvinnan var en av de 261 personer som stämts av RIAA för att de laddat ned musik med hjälp av Kazaa. Att kvinnans dator är en Mac, på vilken Kazaa inte […][...]

Trumintrot. Rundgången. Redan de första fyra sekunderna av den här låten vibrerar av energi. Som om ett uppdämt behov efter fem års tystnad kokats ned till fyra sekunder. Sen exploderar låten i ett utslaget gitarrackord och ett tjut från Henrik Berggren. Det går att ta på känslorna. Trumslagen. Tonerna från basen. Gitarrerna. Körerna. Låten är […][...]

Dra ett streck från Bellman via Cornelis Vreeswijk till trion Lars Demian, Stefan Sundström och Johan Johansson. Förläng sedan strecket, till Dan Viktor. Den här 25-årige trubaduren rör sig med gott självförtroende i en vistradition som uppdaterats varje decennium. Visor för nya generationer. Svängigt med medvetna texter. Kryddat med sköna klarinetter och melodica. Bäst är […][...]

Det hade varit lätt att toksåga den här skivan. Eftersom ingen orkar ta ett band som hållit på i trettiofem år på allvar kan jag ju lika gärna skriva en ironisk text och göra mig lustig över en massa saker. Men, det hade inte varit rättvist. Dessutom hade ett antal lojala Deep Purple-fans skickat hatbrev […][...]

Har de en egen profil, eller är de bara en variant av Placebo? Det är frågan jag ställt mig varje gång jag lyssnat igenom den här skivan. The Underwater låter ganska blekt. De rockar på med attityd. Lite melankoliskt, lite surt – sällan rör sig mungiporna uppåt hos dessa unga män. Det låter som så […][...]

CCCP-Sverige…..13-3. När jag var liten vann alltid ryssarna över svenskarna i hockey. Överlägset. Men, jag tyckte inte det gjorde så mycket. Deras nationalsång var ju bäst. Kraftfull, men ändå vacker på något sätt. Den dånade ut genom teven och där stod Krutov, Larionov, Fetisov och Makarov och såg tillsammans med tränaren Tichonov neutralt hängiga ut. […][...]

I generationer har ensamma, ledsamma män och kvinnor ventilerat sina känslor med hjälp av akustisk gitarr och vibrerande stämband. Singer/songwriters. Ibland underbara. Ibland så tråkiga att gitarrsträngar klipper av sig själva för att slippa vara delaktiga. Och alltid har det funnits nya generationer av missförstådda lyssnare i gränslandet mellan ungdom och vuxenliv som gråter med […][...]

När jag sorterade in Migalas fantastiska ”Restos De Un Incendio” under bokstaven M i skivhyllan bläddrade jag bland en mängd andra melankoliska skivor. Det slutade med en playlist: 01 ”The Night” – Morphine Mark Sandman dog innan den här låten släpptes. Det låter som han visste att döden var på väg när han sjunger ”Another […][...]

Ryan Adams har löst tvisten med sitt skivbolag om ”Love is hell” – albumet skivbolaget inte ville ge ut. ”Love is hell” kommer nu ges ut på två EP:s. Den första, ”Love is hell Vol. 1″ släpps samtidigt som albumet ”Rock n Roll”, i början av november. En månad senare släpps ”Love is hell Vol. […][...]