Ibland är det lätt att rycka fram argumentet ”det var före min tid” för att försvara sig emot förfrågningar/angrepp om varför man inte hört/sett/läst något, och allra lättast är det nog att applicera det på musik. Samtidigt går ju dess giltighet ganska snabbt upp i rök vid en snabb genomgång av den egna skivsamlingen. 1967, […][...]