När Clem Snides ”Early Home Recordings: Volume 1″ såldes till överpris i ett dassigt pappersomslag förra året var det på något sätt början till slutet. Inte för att Clem Snide uttalat att man tänker lägga av men rent kreativt så känns det som om det länge barkat utför och nu mjölkas det ur hyllorna innan […][...]

1974 sjöng Major Harris in Love Won’t Let Me Wait, ett av de stora soulögonblicken. Ungefär samtidigt började Luther Vandross karriär ta fart som studiomusiker. Nu är han tillbaka med ett album som känns starkare än det mesta han gjort de senaste åren. Därför känns det på något sätt som om en cirkel sluts i […][...]

För kvinnliga soulartister verkar det tacksammaste ämnesvalet just nu vara pojkvänsbashing. Otrogna sådana. Det är inget nytt ämne i sig, men under nittiotalet exploderade girl powern även inom den svarta musiken. Männen däremot är mer inriktade på att sjunga att de ångrar just att de vänsterprasslade och att de gör vad som helst för att […][...]

”She the one you thought would never do a solo LP” Orden är Lisa Lopes egna. Och jag var väl en av dem som faktiskt trodde det. Hon har alltid stått lite bakom T-Boz och Chili. Speciellt som TLC med åren blivit allt mer sofistikerade och kommit längre och längre från den ”skiter i allt”-attityd […][...]

Brainstormingmöte på MTV i början av 90-talet: ”Jag har en idé till ett billigt program. Vi hyr ett häftigt hus, vi fixar en massa snygga ungdomar som får stå och dansa medan vi springer omkring med en kamera. Sedan har vi en programledare som får bedöma vilka som är bäst och sedan går några till […][...]