Jag gillar album. Som koncept och fenomen. Jag gillar helheten. Jag gillar omslaget och konvolutet. Jag gillar paraplyfunktionen. Just därför sörjer jag albumets frånfälle. Eller åtminstone början på albumets frånfälle. På många sätt är det här förstås ett alldeles galet resonemang. Ett resonemang som dessutom mest är färgat av nostalgiska promenader i minnenas korridorer där […][...]

Nadja Eriksson Nya steg gör nya spår GlenDisc/Dead Frog Distribution Visa, pop och musik för valfritt caféprogram. Officiell sajt Tree Full of People Release of All Colors Grammofon/Gramtone Electrosoul kallar de det själva. The Modesty Heads in Our Hands Grammofon/Gramtone Så mycket pop det bara kan bli. Ärkepop? Officiell sajt, Myspace Scooter Jumping All Over […][...]

Här kommer hiphop-killen med sina nakna brudar med stora bröst tänker ni, tänk om. Jag har under lång tid både innan och som filmvetare och hiphopare funderat över hiphopvideoestetiker och hur den genomgått en förvandling genom åren. Från att under tidigt 90-tal då mainstream-hiphopen handlade om någonting annat än vad den gör idag. Men samtidigt […][...]

Okej. Jag har aldrig ägt en Gameboy. Jag har aldrig spelat på en Gameboy. Ändå vet jag precis vad ”Gameboy-soundet” är. Jag är nog inte ensam. När jag först hörde talas om Puss började jag skratta. Det var ungefär den dummaste idé jag hört sedan Scooter. Men jag var i alla fall tvungen att kolla […][...]

Techno. Smaka på det ordet: TEKK-no. Oavsett om man har hört technomusik eller inte, så verkar alla ha en åsikt. På senare år verkar ”techno” ha ersatt ”dunka-dunka”. ”Jag gillar all musik utom sådan där techno.” Techno följs då ofta av ”skräp” eller ”skit”. Sådana människor baserar oftast sin uppfattning av techno på Scooter och […][...]