George Clintons solotrea går kanske inte till historien som hans största stund. Året är 1985 och det är ett tag sedan han ledde funkutvecklingen. Den rollen har en kort kille från Minneapolis haft sedan en tid tillbaka. Visst märks det på produktionen här. För trots att musikerlistan är sedvanligt milslång och innehåller så gott som […][...]

90 minuter live. Inspelat i Holland 1985. GC glad som en lax. Det här vill du se. YouTube har den goda skiten[...]

Mitt förhållande till Commodores är kluvet. Å ena sidan är jag svårt märkt av det 80-tal då Lionel Richie sjöng supersmöriga Hello-hälsningar. Å andra sidan har jag i mogen ålder omvärderat de Commodores som i mitt bångstyriga sinne varit dömda och skyldiga via Richie-anknytningen. Commodores har vid sidan av det sliskiga en skitig och superfunkig […][...]

Bootsy Collins kommer till Sverige för att spela sitt eget material. Det hör inte till vanligheterna. Till skillnad från nestorn George Clinton och hans p-funkcirkus har Bootsy turnérat sparsamt de senaste 15 åren. Och när han var här senast var det för att hylla James Brown. Jag är obeskrivligt peppad. För er som inte riktigt […][...]

Jag ställer inga krav på att Bootsy Collins år 2011 ska leverera ett album som skakar om mig på riktigt. Det räcker gott och väl att han släpper något som inte får mig att plocka fram den största fluffiga skämskudden. Det allra viktigaste med ett nytt släpp från funkhistoriens viktigaste basist är att det öppnar […][...]

Live i Houston 1978. Now can I get an encore?[...]

Att vänta fyra år med uppföljaren till den smått lysande debuten Based on A True Story är förmodligen att betrakta som ett kommersiellt självmord. Men samtidigt är det fullt i linje med hur Fat Freddys Drop fungerar. De har aldrig brytt sig om hur man traditionellt bör göra utan gjort allt efter eget huvud. De […][...]

De första tre albumen Funkadelic spelade in under perioden 1970-71 med Bernie Worrell och kanske framför allt Eddie Hazel som George Clintons främsta kreativa partners är nödvändig lyssning för alla som någon gång sagt att hän gillar psykedelisk rock, soul eller funk. Det tredje och sista albumet i sviten, Maggot Brain, är den här upplagan […][...]

2009! Ett helt underbart musikår framför oss, eller? Det visar sig. En månad har gått och dagensskiva.com har blivit fler på redaktionen. Här är de nyas, och de gamlas, val för det bästa i januari. Foto: Hilda Carlsson Jonathan Johansson Efter att ha matat singlarna En Hand I Himlen och Innan Vi Faller under två […][...]

George Clintons näsa blir bara längre och längre. Den här gången drar han med sig bland andra Sly Stone, El Debarge, RZA, Carlos Santana och Red Hot Chili Peppers ner i smutsen. Nu kan man för all del hävda att en del av dem redan krälat i den ofunkiga sörjan länge och väl, men inte […][...]