Att recensera en ”best of” är alltid en smått bisarr företeelse. En artist eller grupp som ger ut en ”best of” har i regel hållit på ett bra tag. Undantaget som bekräftar regeln är, inte helt överraskande, pojk-, flick- och alla de övriga kommersiellt sammansatta banden, som finner det för säkrast att smida medan järnet […][...]