Rens. I bland är det verkligen precis vad jag behöver och suktar efter. Ungefär som vissa kvällar då jag inte kan sova och letar fram Suffocations Effigy of the Forgotten och låter manglet bli som ett sövande mantra på väldigt låg volym. Eller när omvärlden ter sig extra jävlig och man bara behöver något för […][...]

Jag älskar Yo La Tengo. De är för mig vad Jules var för Jim. Visst, det finns band jag har haft mer passionerade förhållanden till, men det är oftast till följd av vanlig hederlig rotlöshet. När tillfälliga förälskelser och snedsprång har bedarrat sitter vi alltid där, Yo La Tengo och jag, och vet att det […][...]

”Man håller andan när han går förbi en på gatorna i Göteborg”, förklarade en bekant för mig över en öl för några år sedan. Sedan skakade han förundrat på huvudet, drog handen genom sin quiff och fäste blicken någonstans i fjärran, troligtvis Manchester. ”Nicklas Franke”, sade han högtidligt, ”är Gud”. Av ovanstående framgår två saker: […][...]

Jonsson, Carr & Marin Timber! Nordic Tradition/CDA Svensk ny folkmusik. Myspace Serpentine Beauty Queen B & B Records Solist från Schweiz. Rock och pop. Officiell sajt The Hangmen In The City Acetate Records/Sound Pollution Rock’n'roll från USA. Steakknife Parallel Universe Of The Dead Rookie Records/Border Tysk punk. För oss som gillar Henry Fiat’s Open Sore. […][...]

Svenska Opeth kammade hem en grammis i kategorin hård rock för förra plattan Deliverance. Detsamma kommer troligen inte hända med uppföljaren och syskonplattan Damnation. Mest för att den inte är hård för fem öre, men även för att den helt enkelt inte är lika bra som sin föregångare. På Damnation är den progressiva dödsmetallen sopad […][...]