Fool’s Golds ett par år gamla debut var närmast en smygande subtil besatthet. Visserligen hade (och har fortfarande) singeln Surprise Hotel en högst omedelbar hypnotisk förmåga, men resten av albumet tog inte lika omedelbart plats. Det var mest den där glasklara gitarrslingan signerad Lewis Pesacov. Leave No Trace har ingen sådan. Dessutom har Luke Top […][...]

Det bör erkännas; när undertecknad för första gången, genom Surprise Hotel, hörde Fool’s Gold någon gång där i höstas, var den första, nobla kommentaren som gavs luft något i stil med följande: ”vad sjutton är det här för jäkla psykbryt?”. Nämnda psykbryt blev sedan en av höstens singlar; intrikat, bubblande, lätt psykedelisk, löjligt melodisk och […][...]