Krasst sett finns det två läger inom black metal. De gäng som spyr ut ilska, hat och allmän misantropi under primitiva former. En spontan, primal kraft där stämningarna är viktigare än taktbytena. Sen har vi det andra lägret, de som känns mer beräknande. Där det läggs mycket krut på att allt ska låta perfekt. Jämförelse: […][...]