De flesta festivalbesökare känner igen den. Den långsamma dagen då det på någat vänster inte blir så mycket gjort. Ungefär så blev det igår. Vi gjorde ett tidigt ryck för att gå och se Dorian, Astrud, Jamie T, Os Mutantes och till sist CSS. Då ingrep den spanska tjurskalligheten: vi fick vänta en timme på […][...]

Rufus Wainwright kunde omöjligt ha gått på i sin nu välkända polkagriskostym i den kvävande hetta som låg över Benicàssim på fredagen. Man får arbeta med det som finns. Ränderna försvann i och för sig inte – Wainwright uppenbarade sig på scen i kanske den mest vansinniga kavaj jag någonsin sett, matchad med silvermyggjagare. Hans […][...]

Nyligen hemkommen från Värmlands beryktade skogar blev det en dags ledighet innan det är dags att imorgon styra kosan åt helt annat håll: Festival Internacional de Benicàssim, på den spanska östkusten. Helhetsintrycket från Arvikafestivalen 2007 är definitivt ett positivt sådant, även om antalet sedda spelningar i jämförelse med antalet planerade som förutsett åtminstone halverades. Många […][...]

Lite nytt, men egentligen mest äldre grejor, ärligt talat. Vissa återkommande fenomen. Precis som för Hamberg har viss utfasning ägt rum (om inte annat skulle listan bli enorm annars). Ett ledord för 2007 skulle hittills kunna sägas vara ”pop”. Helt enkelt. Tillbaka till det enkla och effektiva. Det får tala för sig självt (utan egentlig […][...]

För att bryta Tomas’ nuvarande dominans på ”48 timmar” tänkte jag roa mig med en liten spellista. Yes yes y’all, rullar just nu i den källarhålsbunker som är mitt hem: 1. Surkin Kiss ‘n’ Horns (Vengeance edit) 2. Differnet Patterns of Parklands 3. Swiss Boarding School Disco/Soul 4. CatPeople Pretty Things 5. Jahcoozi BLN 6. […][...]