Egentligen är det ironiskt att Sveriges vitaste festival ser ut som ett nerspytt Ku Klux Klan-konvent. Where The Action Is är inne på sitt andra dygn, och det finns knappt en människa på området som inte vandrar omkring i en enorm regnponcho. Trots försiktigt optimistiska prognoser är det om möjligt ännu sämre väder än dagen […][...]

Det har talats om Perssons Pack och Traste Lindéns Kvintett, men låter mest som Love Antell. Så känner jag för ”Johnny Drama”. Visst har det euforiska blåset och stompet i mångt och mycket ersatts av fiol, mandolin och andra detaljer, men det är ju samma låtar. Eller? Florence Valentin blev snabbt omtalade i samband med […][...]

Jag har alltid haft lite svårt för det som klingar för lättsamt och mustigt. Det som känns för folkligt och vuxet på nåt soligt och stadsfestivalaktigt sätt. Och nånstans i mig skavde det lite när jag hörde några få spår av Malmöbandet Björns Vänner innan sommaren förra året. Men i slutet av sommaren 2003 var […][...]