Den ursprungliga tanken var att vänta med att skriva om den här skivan. Att låta den sjunka in så att jag inte skulle skriva något förhastat. Men i takt med att jag flyttade Paracletus högre och högre upp på årsbästalistan insåg jag att det nog ändå var dags. Egentligen ville jag att skivan skulle ge […][...]

Det är svårt att värja sig mot Erik Danielsson och därmed också bandet Watain. För även om jag kan hysa viss skepsis mot hans agenda och tal om kosmiska urkrafter och rent kaos lyssnar jag. Anledningen stavas hängivenhet och Danielsson och kompani har en hel del av den varan. Watain har funnits dryga tiotalet år […][...]

Med tanke på Frankrikes storlek och dess konstnärliga arv är det rätt märkligt att det inte dyker upp fler metalband därifrån. På rak arm kan jag endast komma på ett, Deathspell Omega, innan jag stiftade bekantskap med Hacride och deras andra skiva ”Amoeba”. Hacride tar avstamp i samma mylla som Fear Factory och Meshuggah. Det […][...]