När jag lyssnade av senaste Sonic-cd:n var det en låt som ställde sig längst fram och sparkade mig på smalbenen. En kort effektiv postpunkstänkare (jo jag vet snart måste någon förbjuda det där ordet postpunk, innan det blir ett skällsord och rött skynke). Trots ett rekordtrist ljud på kompgitarren var det ”Moving” jag gick loss […][...]