Så behagligt det är med stadiga röster. Pålitliga röster som inte går av för hackor eller spricker när de rör sig utefter skalan (tänk Amerie, tänk Ashanti). Trygga röster som inte behöver visksjunga blygt eller bäddas in i mängder av stämmor för att duga (tänk skandinaviskt). Sådana som inte är pip-wailande janusansikten (tänk Mariah Carey). […][...]

Jag vet inte riktigt om det är helt rätt att kalla The Covers Record (2000) och Jukebox för coverskivor, det känns inte riktigt som att det är det vi pratar om (trots titeln på första skivan). Jag menar, gjorde Miles Davis en cover av Ack Värmeland du sköna varje gång han gjöt nytt liv i […][...]

Uppfödd på Charlie Parker, Billie Holiday och Sonny Rollins. Skolad på Södra Latin, Fasching och i Skurup. Sedan ett par år tillbaka i stockholmsregionen och ett liv som frilans på saxofon. ”The General” är debuten i eget namn med uteslutande egenhändigt frammejslade kompositioner. Det är jazz som vandrar tryggt i spåren efter ovan nämnda Parker […][...]

Från Waco, Texas, kommer Myone, Myth och Symbolyc One. Tre rappare/sångare som tillsammans bildar Strange Fruit Project. Namnet lånat från sången Billie Holiday gjorde berömd. Att lyriken handlar mer om vardagens vedermödor och kampen för rättvisa än om att supa hårt och knulla runt är med andra ord ingen vågad gissning. Samtidigt är det inte […][...]