2006 släppte The Game en fantastisk skiva. The Doctor’s Advocate var ett öppet sår som varade av känslor. Rödgråten gav The Game svar på tal och bevis för att han klarade sig utan läromästaren och idolen Dr Dre. För ett par veckor sedan kom äntligen uppföljaren och jag har väl känt mig lite sviken sedan […][...]

Ibland är tajming allt. Common har haft en osviklig känsla under hela 2000-talet. ”Like Water for Chocolate” var den självklara hiphopkompisen till D'Angelos ”Voodoo”. ”Electric Circus” var den bångstyriga brorsan som ändå gick hand i hand med The Roots ”Phrenology” och Erykah Badus ”Worldwide Underground”. Genrebrytare. Därför gör det så förbannat ont att konstatera att […][...]

Scratch, eller Kyle Jones som han egentligen heter, har varit en del av The Roots-kollektivet sedan ”Illadelph Halflife”. Han är en av konstellationens två beatboxare och munljudskonstnärer (Rahzel är den andre). När Scratch själv beskriver sin stil blir det som 1/3 beatboxare, 1/3 röst-DJ och 1/3 organisk producent. Till skillnad från Rahzel som med sin […][...]

Ända sedan flygkraschen för sisådär nio månader sedan har branschen försökt hitta den nya Aaliyah, nästa baby girl. En ung, snygg tjej med schysst röst som kan fylla sina skivor med lika delar framtidsbounce och sängkammarballader av klassiskt snitt. Brandy revampades med hjälp av Rodney Jerkins och resultatet blev inte alls oävet. En Aaliyah-kopia, visst, […][...]

1974 sjöng Major Harris in Love Won’t Let Me Wait, ett av de stora soulögonblicken. Ungefär samtidigt började Luther Vandross karriär ta fart som studiomusiker. Nu är han tillbaka med ett album som känns starkare än det mesta han gjort de senaste åren. Därför känns det på något sätt som om en cirkel sluts i […][...]

Första gången jag hörde Cooly’s Hot-Box var på den briljanta Roger Sanchez-singeln I Never Knew. Vemodig house när den är som bäst. Då sjöng de bara. Nu kommer första egna skivan. Och det är väl egentligen bara sången som förenar I Never Knew med Take It. Nu är det organisk, funkig soul som gäller. Cooly’s […][...]

Musiq Soulchild är ett ganska underligt namn som vid första anblicken verkar rätt pretentiöst. Men Musiq är en liten ordvitsare, som bland annat skrev alla sina texter kodat med fonetisk skrift för några år sedan. Därav också skivtiteln som alltså lyder: ”I Just Wanna Sing” om nu inte alla redan har fattat det. Andra exempel […][...]