För drygt två veckor sedan startades en av många ”lista de 100 bästa”-listorna som passerat revy i dagensskivas forum sedan starten. Den här gången handlade det om Bra samplingar i bra låtar, särskilt med fokus på soul, funk, disco och hiphop. Det fick mig, förutom nöjet att åter stifta bekantskap med mycket musik man snudd […][...]

1996 svepte en reklamfilm över stora delar av världen. Reklamfilmen i sig var kanske inget särskild – reklam för en av Levi’s jeansmodeller – men musiken som spelades i den gjorde ett stort avtryck hos såväl mig som en hel hög andra. Stora trummor och smurfad sång. Skitbra grejer. Låten var Spaceman av få-hit-wondern Babylon […][...]

Jag gillar inte ”rolig” musik. Artister som gör musik med en klackspark. Artister med ”roliga” texter. Sedan spelar det egentligen mindre roll om det är buskis eller överintellektuellt. Jag vill ha artister som brinner, som bänder upp bröstkorgen och blottar sitt inre. Blod, svett och tårar. Musik är inte roligt, det är blodigt allvar. Och […][...]

Det finns något befriande över de gånger man får eller köper en skiva när man inte har en aning om vad det är. Då kan man lyssna på den helt förbehållslöst, helt utan förväntningar eller förutfattade meningar. Tyvärr är det här en lyx man kan unna sig alldeles för sällan när nypriset på en cd […][...]