Vi säger väl att det var ödet då.[...]

2010-09-20, strax efter midnatt Dagens recension kommer så snart jag fattat vad det var som hände söndagen den 19 september 2010. Drygt 20 timmar senare Jag fattar fortfarande inte. Men här kommer det en recension i alla fall. ***** Jag blir inte klok på min relation till The Roots längre. Det var ett tag sen […][...]

Att jag aldrig skrivit om The Budos Band tidigare verkar faktiskt helt otroligt. Brooklynbandet har funnits vid min sida och i mitt hjärta i fem år nu. Deras tjocka urbana afrofunk ligger i trakterna av kollegorna i Antibalas. Tydligt amerikansk i sina lika afrikanska rötter. Det som på sätt och vis utmärker The Budos Band […][...]

Det sprakar som ljudet av en avlägsen radiokanal. Ljud som inte når riktigt ända fram och dränks i ett brus. En flörtig basgång tar över taktpinnen och skeva ljud från stränginstrument hämtade från en fjärran öst. Lager på lager av lätta luftigt svepande ljud. Hela tiden med den där förföriska basen och bongotrummorna längst fram. […][...]

Första videon och singeln från andra albumet med Säkert!. Facit släpps 15 september av Razzia Records.[...]

På Rivers, Wildbirds & Peacedrums tredje album, samlas låtar som tidigare givits ut på två vinyler. Den första heter Retina och innehåller fem låtar inspelade tillsammans med samma kör, Schola Cantorum Reykjavik Chamber Choir, som Björk använde på magiska Medùlla. Gissa om mina förväntningar sköt i höjden när jag först fick veta det. Andra delen […][...]

Det har inte hunnit gå mycket mer än två veckor sedan en av funkhistoriens viktigaste rytmmästare gick bort i sviterna av cancer. Phelps ”Catfish” Collins är för de flesta mest känd som Bootsys brorsa. Vore det inte för att Bootsy är en av funkens starkast lysande stjärnor hade kanske Catfish fått mer uppmärksamhet. Hans stadiga […][...]

21 september släpps Wake Up! ett album där John Legend backas av The Roots på samtliga låtar. Första smakprovet är en cover på Harold Melvin & The Bluenotes klassiker Wake Up Everybody. Det här är den enda låten på hela albumet som har gästartister. Jag kan så klart inte låta bli att älska den fina […][...]

[...]

[...]