Maceo Parker Skeppsholmen Stora scenen, torsdag 20.00 Jag ser Maceo Parker för andra gången på Sthlm Jazz Festivals scen och hans leende värmer då som nu. Det har diskuterats otaliga gånger i vårt hem var det är funken sitter och jag lanserar nästan en ny teori efter att ha sett den här spelningen. Kanske sitter […][...]

Shuffle Demons Skeppsholmen Stora scenen, torsdag 18.30 Mot slutet av Jonas Kullhammar Quartets spelning drar vi oss uppåt mot bord och bänkar längre upp på slänten nedanför Moderna Muséet. Det är här jazzfestivalen är som allra bäst med gott sällskap, vin i plastglas och festivalsushi. Bortskämd sitter jag där i solen och ler och lystrar. […][...]

Jonas Kullhammar Quartet Skeppsholmen Stora scenen, torsdag 17.00 Jonas Kullhammar Quartet spelar i stort sett sin senaste skiva, ”Son of a Drummer”, den första spelningen på programmet under torsdagens jazzfestivalkväll. Det är roligt att se Sour T stå alldeles loj bakom sin bas när Jonas berättar historien om ”The Rise and Fall of Sour T” […][...]

Torbjörn Zetterberg Allstars Hotel Anglais, 23.00 I en nästan lika märklig som frän sättning i hotelloungen på Hotel Anglais i Sthlm ställer Thorbjörn Zetterberg Allstars upp vid kvällningen. Bandledare Torbjörn Zetterberg längst bak bakom sin bas, Ola Hultgren med trumstockar bakom ett litet trumset, Nils Berg med en saxofon och Jonas Östholm vid klaviatur. De […][...]

I programmet hör du Granddaddy, Hello Saferide, Heather Headley, Primal Scream, Kimya Dawson, Edith Backlund och The Slaves. Måndag 5/6 Grandaddy ”Just Like the Fambly Cat” (V2) Tisdag 6/6 Hello Saferide ”Would You Let Me Play This EP 10 Times A Day?” (Razzia) Onsdag 7/6 Heather Headley ”In My Mind” (RCA Records/Sony BMG) Torsdag 8/6 […][...]

Det är tydligt att Franz Ferdinand inte utnyttjar sin Star Power när de kliver upp på Vintergatan, det sista jag kommer se av sommarens festival. De har för lite material att luta sig på. Det material de har är lite för tunt. Jag börjar sura redan när de hissar backdrop:en som består av deras skivomslag. […][...]

Helt oväntat får jag bevittna festivalens bästa spelning klockan nio framför Vintergatan. Patrik Arve, bröderna Åhlund är fantastiska på scen. De borde vara helt kalla. De är inte ens så här bra. Men för att de tror och tycker att de är det så är de också det. Teddybears Sthlms attityd är det som tar […][...]

Det bästa med festivaler är det man går förbi lite lojt. Som när Christian Falk, Jocke Åhlund och resten av Swing Flys band värmer upp till sound check med en punkdänga. Och det blir inte sämre när Swing Fly bjuder upp till fest någon timme senare. På scen dyker Rigo och Thomas Rusiak upp för […][...]

Montt Mardie är en liten besvikelse. Det som låtit lite somrigt och lyckligt på skiva låter bara blasé med mössutdelande spelning och fåniga miner. Jag borde lyssnat på Susanna. Hon har oftast rätt. Laleh arrangerar frieri under sin spelning. Det är kanske lite väl kofta kan man tycka. Men det är väldigt sött också. Jag […][...]

… And You Will Know Us by the Trail of Dead är en kraftfull varelse när de börjar spela. Men när de kliver fram på scen med en inspelad slinga bakom sig ser de ut som vanliga Svenssons, eller åtminstone Average Joe. Men när första ackordet tas ändras deras fysiska uppenbarelse och de får en […][...]