Recension
- Dust (CD) Muggs
- 2003
- Anti/Epitaph/MNW
Dammigt, var ordet
Lyssna
Externa länkar
- DJ Muggs
- I webbadressen har Muggs fortfarande kvar sin titel.
I början av nittiotalet vände DJ Muggs upp och ner på den amerikanska hiphopscenen. Med House of Pain, Funkdoobiest och framförallt Cypress Hill var hans råa och kantiga stil en av de viktigaste inspirationskällorna för underjordiska bolag som Anticon.
För Cypress Hill blev resultatet en och en halv fantastisk skiva. Muggs själv gav på egen hand ut inte helt oävna ”The Soul Assassins chapter 1″ 1997. Sedan dess har Muggs tappat skärpan rätt rejält och Cypress Hill har helt irrat vilse i gräsdimman.
Precis som på ”The Soul Assassins” ett och två har Muggs klokt nog avstått från att sköta micken. Till skillnad från tidigare är det inte rappare, utan en handfull sångare, som hållit honom sällskap i studion: Greg Dulli (Afghan Whigs), Josh Todd och främst Amy Trujillo. Muggs verkar även ha slutit fred med Everlast som återfinns på ett spår.
Och musiken då? Ja, den skiljer sig också rätt rejält från föregångarna. Muggs har gjort en Rusiak och övergett hiphopen för något rätt annorlunda. På ”Dust” är det nämligen något som jag slarvigt skulle kalla triphop. Pårökta, långsamma hiphoprytmer med svävande släpsång av Trujillo. Släng dessutom på rätt tjocka gitarrmattor ovanpå alltihop och du har ”Dust”. Som bäst funkar det i ”Fat City” och ”Rain”. ”Rain” blir storslagen gitarrpop över breakbeats – tänk dig att Tindersticks möter Oasis möter Tricky och du hamnar inte helt fel.
Eller så här: ta det sämsta från Massive Attack-skivorna ”Mezzanine” och ”100th Window” och Rubys ”Salt Peter” (om någon kommer ihåg den). Låter det lockande? Då ska du tokspringa till skivaffären och köpa ”Dust” på stört.
Själv springer jag åt andra hållet.
Publicerad: 2003-03-13 00:00 / Uppdaterad: 2003-03-13 00:00
8 kommentarer
haha, klockren avslutning.
#
visst minns jag salt peter. jag tycker fortfarande att den plattan platsar i skivsamlingen!
#
Hur fan kan ni dissa Cypress? De har släppt 5 suveräna plattor o en halvdan. Den senaste var dessutom en av deras bästa.
Det verkar vara recensenten som är pårökt o inte Cypress!
#
bra sagt Jim Profit!!! you are the man!!!dagensskiva springer rakt in i prettodimman medans vi andra springer åt andra hållet…
#
Suveräna och suveräna. Fram till IV:an var det ok. Den var hyffsad, men sedan gick det utför.
Grymmare och smutsigare produktioner förut.
#
håller med freddz
Muggs produktioner brukade vara oslagbara men på sistone har det varit mindre intressant.
På ”dust” tror jag dock att recensenten inte lyssnat nog mycket på skivan, läs hellre recensionen på allmusic den stämmer bättre med verkligheten!
#
Känns som Ola inte lyssnat tillräkligt länge på skivan…Cypress hills första 4 album var suveräna rakt igenom….
#
jag tycker muggs ar bra. men det ar klart, om man vantar sig nagot hart och hiphoppigt hamnarman forstas helt fel.
#
Kommentera eller pinga (trackback).