Jag hittade Common Creature när jag kollade upp Sarah Riedel efter Cornelis vs Riedel. Hon har en sån där röst som påverkar mig.

Teatralisk, bräckligt uttrycksfull. Stark och svag. Säker och full av liv. Den där dynamiken som ger extra kraft, extra känsla. Det där som gör att jag älskar Cecilia Nordlund, Anna Järvinen, Lina Nyberg och Ellekari Larsson för att ta några exempel på fantastiska kvinnliga sångerskor i Sverige. På olika sätt, men med den där nerven jag alltid letar efter när jag lyssnar på musik. Nerven som gör att jag fortfarande letar.

Common Creature är hennes projekt tillsammans med finske basisten Joonas Kuusisto. Han spelar akustisk basgitarr och hon spelar cittra. Hon sjunger och hans röst backar upp där den behövs. Och så lägger de till lite skapade ljud här och där. Musiken luktar jazz men klär ut sig som pop.

Det är avskalat och ibland hörs bakgrundens brus nästan lika mycket som instrumenten och Sarahs röst. Det är fint, men den strama instrumenteringen får mig också att önska efter mer efter ett tag. Kanske är det därför Anders Gabrielssons blås som kommer in i ett par låtar ljuder så fint.

Jag kommer följa Sarah Riedel dit hon går härnäst. Hon kommer göra något alldeles fantastiskt om hon fortsätter och fortsätter våga.

Common Creature kommer bara en bit på vägen. Men jag gillar riktningen framåt.

Bäst är Do It och Fly High.