Någonstans bakom väggen (eller kommer det nerifrån?) mullrar en trumma, gitarrer brusar fram, en röst flyter omkring mitt i kaoset. Men Jacob Duzsik skriker inte. Det är det fina i kråksången. Han mumlar otydligt, ibland nästan ohörbart, och högst androgynt. Där HEALTH tidigare mest låtit som Liars-stön, kanaliserar de nu istället My Bloody Valentine (ofrånkomlig liknelse) och No Age. De senare delar HEALTH dessutom hemmascen med, genom klubben The Smell i Los Angeles, som också fungerat som kuvös för Abe Vigoda och Mika Miko. Dock kan man knappast tala om någon homogen scen. HEALTH lade i och för sig på sin debut större tyngd på, ja, tyngden, men i övrigt befinner sig de vid det här laget rätt långt ifrån sina kollegor.

Singeln Die Slow gav en god försmak om hur albumet skulle låta, även om det samtidigt också är skivans mest uppenbara ”hit”, om man nu törs tala i dylika termer. HEALTH såg ljuset i slutet av tunneln, och använder sig konstant av stora slöjor och sjok av ljud, vilket har placerat ”eterisk” högst upp i listan över adjektiv använda i kombination med deras så kallade ”rymdpunk” (vilket måste anses kvala till listan över världens sämsta genrenamn, någonstans bakom electroclash men före nu-rave). Några spår av noise-bakgrunden ligger dock kvar och skräpar, som Severin, med dess hypnotiska trummor och skrängitarrer.

Efter att tidigare i år ha öronbedövats av åldringarna i MBV på Primavera Sound (hej 25 minuter rundgång till extranummer) känns HEALTH kanske lite tama, även om jämförelsen kanske inte är helt rättvis. HEALTH arbetar i ett mer komprimerat format, och utspelen är hela tiden kontrollerade. Mina favoriter är Nice Girls, ett slags halvbisarrt balladförsök med tribala trumrytmer och gnisslande, skrikig feedback, och den hetsiga, slamriga We Are Violet.

Villigt erkänner jag att jag närmade mig HEALTH med en stor nypa skepsis. Die Slow kändes inte alls övertygande de första lyssningarna, och som lösryckt låt fungerar den fortfarande inte riktigt. Dock så besitter Get Color en ganska stor övertalningsförmåga, och som helhet är landar den till slut ändå ganska högt upp på betygsstegen. Inget underverk, men absolut väl godkänt.