Johan Reinhold har verkligen gjort en helomvändning när det gäller sin uppföljare till debuten Meet Johnny Rhino. Det känns som om han gjort lite av en ”Chords”. Det vill säga gått från en debutskiva med skrytrap, klassiska hiphop-beats och en drös gäster till att göra den största vokala biten själv, lämna plats för inre tankar och kanske största skillnaden använt sig av ett mer organiskt sound med liveinstrumentering.

Skivans starkaste del är helt klart producenten Astmas känslofyllda beats med stråkar, piano och blås. Det känns som det var längesen om ens någonsin man hörde en så här välproducerad skiva. Rapmässigt är det skönt att höra att Form lämnat en del av de mer innehållslösa texterna till förmån för de texter som utgår från hans verkliga liv. Men det finns en del att önska för att skivan skall nå perfektion. Plattan innehåller inga direkt nya spännande teman, utan det är kärleken till staden, pengar och vanliga iakttagelser och erfarenheter som fyller den textmässigt. Ofta är uttalet lite sisådär men det är trots allt inget som stör helheten om man inte lyssnar med intensiv fokus. Då är läspandet ett litet större problem och någonting som man kan haka upp sig på.

Behind Blue Eyes är en väldigt snygg. välpolerad och enhetlig skiva med vackra melodier och sångrefränger. En ärlig och personlig skiva som hålls ihop från början till slut. En skiva som förmodligen uppskattas av publik utanför hiphopkretsar och som kan träffa rätt hos en ädre publik. En skiva som säkerligen skulle göra sig oerhört bra med liveband på ett konserthus.

Form One med Vincent – Money

Form One – Away

Form One – Falling Down