Recension
- Perfect Timing (album, mp3) Recloose
- 2008
- Loop/Sonar Kollektiv
Från -80 till -08
Lyssna
Externa länkar
- Lyssna på skivan
- Hos skivbolaget Sonar Kollektiv kan du som brukligt är hos dem lyssna på samtliga spår från Perfect Timing i sin fulla längd. Prima konsumentupplysning.
- Hit and Quit Radio
- Chicoine kör webbradio ibland. Sändningarna hittar du här.
- My Space
- På Recloose My Space finns också bland annat några låtar från Perfect Timing.
Matthew Chicoine har bott på Nya Zeeland i sex år sedan flytten från USA men även om han fysiskt både har landat och rotat sig har hans musikaliska resa definitivt ännu inte nått sitt slutmål. För med utgångspunkt i hemstaden Detroits techno har han ständigt hoppat runt och gjort nedslag i allt från experimentell jazz, afrikanska rytmexcesser, sönderbrutna beats, housiga latingroove till ystra baktakter och annat som dykt upp på vägen. Ständigt på väg någon annanstans har tidigare album, hur bra de än är, därför varit rejält spretiga skapelser.
Den här gången har Chicoine siktat in och dröjt sig kvar vid ett betydligt mer precist mål och tagit inspirationsflyget tillbaka till USA och förflyttat sig inte bara i rum utan även tid till trakterna av Minneapolis i början av 80-talet för att hälsa på kompisar som The Time och givetvis mäster Prince och hans Revolution.
Precis som Jamie Lidell, som utvecklats i en liknande riktning, kan Recloose nu utan att skämmas lägga â€retro†till sin innehållsförteckning. Men där Lidell närmat sig Stax och Motowns klassiska 60- och 70-tals-kataloger är Perfect Timings ledstjärna den digitaliserade 80-talsfunken.
Då han bestämt sig att låta ett uttryck dominera så uttalat blir Perfect Timing också Recloose mest enhetliga album. Tråkigt kan man tycka då just variationen varit en av styrkorna tidigare men när det resulterar i något så rakt igenom inriktat på att släpa upp alla utom de allra mest halta och lytta till dansgolvet är det svårt att inte applådera tilltaget.
För trots att risken är uppenbar börjar aldrig kitschvarningen blinka som den gör med till exempel Chromeo. Tvärtom lyckas Chicoine genom en inbjudande organisk produktion och inte minst sina rakt igenom överlägset mest lättillgängliga melodier träffa precis rätt.
Och helt variationsfri är inte Perfect Timing heller. Här finns utrymme för både elegant jazzig nu-soul och brutna beats i Daydream och Catch A Leaf och i retrosouliga Deeper Waters skickar Joe Dukie tillsammans med det varmaste av blås och finstämd stämsång en dos solstrålar rakt in i hjärtat.
Men annars har steget mellan -80 och -08 sällan känts kortare än när Recloose rör sig mellan Herbie Hancock-flirtar som Robop och svettig klubbfunk för dansgolvet. Det sistnämnda framförallt i låtar som Emotional Funk och flippriga The Sanctuary där sångaren Tyna närmast framstår som en uppdaterad Alexander O’Neal.
Publicerad: 2008-09-21 00:00 / Uppdaterad: 2008-09-25 10:42
En kommentar
först! Detta ska jag köpa (!)
#
Kommentera eller pinga (trackback).