Svenskarna ligger minsann inte på latsidan i år. Det verkar vara en kreativ period för de arma soulsångarna. Skivsläppen duggar tätt.

Så var det återigen dags för Albin Gromer, född 1990, som följer upp förra årets Hemmagjord. Som debutens titel antyder tillhör han skråt av gör-det-själv-musiker. Han producerar, arrangerar och skriver alltså allt själv. Är född 1990. Därmed är det spektakulära sagt och upprepat och vi behöver inte gå in på det mer.

Därefter… är menad som den andra delen i en ep-trilogi. Artisten ifråga har blivit märkbart äldre sedan sist. Konceptet är fortfarande musik mjuk som bomull och väldigt skånsk sång, men ljudbilden är inte tunn längre, utan har fått mer fläsk med stämmor. Enkelhet med djup. Texter om tjejer, om att flörta och om ensamhet. Allt med en ovanligt ärlig ansats. Kom igen liksom, killen blottar ju halsen för pöbeln med blotta försöket (någon som minns Lilleman?). Och det funkar också den här gången, vi slipper både plattityder och uttryck för en vilja att vara någon annan.

Jag betvivlar att jag kommer lyssna på det här aktivt om några månader. Som en stundens ingivelse fungerar Därefter… mer än väl.