Text
J-U-N-G-L-E-L-A-N-D-!-!-!
OK, bitvis är det lätt oengagerat för att vara The E Street Band. Publiken har inte lärt sig de nya låtarna och det börjar märkas att gubbarna blivit äldre. Därför blir det faktiskt saggigt ibland. Kanske är jag dessutom lite dum, men det bluesiga partiet med Reason To Believe, Candy’s Room och She’s The One blir för baktungt för mig. Working On The Highway kommer heller aldrig funka i min värld.
Faktum är att The Seeger Sessions Band kändes bra mycket spänstigare än den här kvällens orkester.
Men, det spelar ingen roll. Jag har fått höra Jungleland. Världens näst bästa Bruce Springsteen-låt. Det kompenserar allt. Och lite till. I en närmast perfekt version där samspelet mellan publiken och bandet blir rörande när Big Man sätter det långa saxsolot nästan fullt ut. Det är så bra att jag är beredd att släppa allt jag har och följa Springsteen och bandet till det bittra slutet. Lägg sedan till glödande versioner av No Surrender och Lonesome Day. En blytung The Rising. Rysarstunder med The Promised Land och The River och ett set extranummer i en fullt upptänd arena där Born To Run, Dancing In The Dark och American Land far ut över Globen som kärleksfulla käftsmällar. Om och om igen.
Och Badlands. Ja, jäklar. Bli inte förvånad om det står i tidningarna om någon dag att Globen sjunkit ett par centimeter.
De nya låtarna behöver mer tid på sig. Radio Nowhere fungerar bra som öppningsspår. Men i övrigt finns mer att hämta här. När kraften i Devil’s Arcade når ända fram kommer den bli en klassiker. Magic är det redan i min värld. Den minimalistiska versionen där Soozie Tyrell hjälper Springsteen att lyfta låten är oerhört vacker. För övrigt är den minimalistiska dekoren som vanligt effektfull. Titta på Jesper Frisks bilder på rockfoto.nu.
Det var en speciell kväll i Globen. Big Mans son Christopher får spela med bandet och när tomteluvorna haglar över scengolvet kan inte Springsteen låta bli att spela Santa Claus is Coming To Town som avslutning. Kvällens konsert var inte den bästa jag sett. Men jag är övertygad om att de frågetecken som väcktes ikväll kommer rätas ut till utropstecken när den här cirkusen intar Ullevi till sommaren.
Och jag har fått höra Jungleland. Fantastiskt.
Nu kommer jag punktmarkera Springsteen och bandet i sommar för att skaffa mig bättre odds på att få höra Racing In The Streets också. Är inbokad i Köpenhamn, båda kvällar på Ullevi och Oslo så här långt. Försöker också placera in mig i Finland.
Det känns som att det kommer vara slut på The E Street Bands turnerande sen. Så det känns som sista chansen i sommar. Att få uppleva den magi bara det här bandet kan leverera i sina bästa stunder.
Publicerad: 2007-12-11 00:18 / Uppdaterad: 2007-12-12 21:05
5 kommentarer
Rock on.
#
Jag har bara två ord att ge: Candy’s Room.
#
Nej, det kan väl inte vara sista turnén till sommaren? I såna fall kommer jag förbanna mig själv i tidernas evighet över att jag inte fixade biljetter.
#
Min recension: http://kamratsavela.blogspot.com . Den är lite väl lång, men kanske mer för nördarna än aftonbladets läsare…
#
Recension från spelningen i Köpenhamn 8 december. Också mest för nördarna.
http://olainspace.blogspot.com/2007/12/bruce-springsteen.html
#
Kommentera eller pinga (trackback).