Bitvis är det så bra att jag funderar på att lägga av nu. Att det inte kan bli bättre. Tre gånger tåras mina ögon. I en fullkomligt gudabenådad ”O Mary Don’t You Weep”. I bittert svängiga ”The Ghost of Tom Joad” och i en alldeles makalös ”Jacob’s Ladder”. När blås och fioler förenas och bygger en marsch som leder raka vägen upp, genom Globens tak, förbi regntunga skyar hela vägen upp till en galet svängande samling musikaliska änglar.

Kanske låter det fånigt, men bitvis var det precis så makalöst bra.

En femtiosjuåring med ett sjutton personers kapell bakom sig sparkar liv i en grådaskig måndagkväll i en arena som inte alls är lämpad för den här typen av musik. På väg ut från Globen är jag beredd att sälja det mesta jag kan för att få följa med herr Springsteen resten av livet. Lyckas han med detta är han bäst.

Religiösa termer har missbrukats i otaliga artiklar och recensioner av Springsteen. Det inser jag nu. För den här kvällen förvandlade han tillsammans med bandet Globen till en kyrka. Vi rullade hela vägen till södern och stannade i ett sargat New Orleans med musiken som största inspiration och glädje. På riktigt. Inte ens vår tondöva lumparallsång lyckades ta svänget ur gospeln och tradjazzen.

Faktum är att det nästa gång det spelas hockey i Globen kommer det fortfarande eka ”Pay me my money down, pay me or go to jail, pay me my money down…”.

Tänk vad bleckblås, dragspel, banjo och steelguitar kan göra. Inte minst med några av sångarens allra mest kända rockdängor. Eller rättare sagt de där lugna låtarna. ”Atlantic City” blir skitig träskblues. ”The River” en rasande vacker och mäktig irländsk visa. Allsången rullar runt runt i den sfäriska byggnaden och när konserten avslutas med kyrkans mest slitna ”When The Saint Go Marchin’ In”, ”This Little Light of Mine” och rungande immigrantvisan ”American Land” står det klart att The Seeger Session-turnén gärna får fortsätta.

Det handlar inte om rockens framtid längre. Det var många år sedan. Nu handlar det om något mycket större. Kärleken till musiken. En av de allra starkaste religionerna.

Trots att Patti och La Bamba inte var med.

Låtarna:
Atlantic City
John Henry
Ol' Dan Tucker
Further On (Down the Road)
Jesse James
O Mary Don't You Weep
Growin' Up
Jesus Was An Only Son
Erie Canal
My Oklahoma Home
Love of Common People
Ghost of Tom Joad
Mrs. McGrath
How Can A Poor Man Stand Such Times and Live?
Jacob's Ladder
Long Time Comin'
Open All Night
Pay Me My Money Down
—
The River
You Can Look (But You Better Not Touch)
When the Saints Go Marching In
This Little Light of Mine
American Land