1. Gnarls Barkley ”St. Elsewhere”
2. Fabian Kallerdahl Galore ”Maxi Music”
3. Ghostface Killah ”Fishscale”
4. Rigmor Gustafsson ”On My Way To You”
5. Insurgent Kid ”Paranoia”
5. Omar ”Best by Far”
5. Goapele ”Change It All”
8. Edan ”Beauty and the Beat”
8. Seth Kaufman ”Ting”
10. Dwayne Sodahberk ”Unfortunately”
10. Jonas Kullhammar Quartet ”Son of a Drummer”
10. Rigas ”This Year Has Been Good To Me”
13. Lo-Fi-Fnk ”Boylife”
14. LL Cool J ”Todd Smith”
14. Sofia Pettersson ”Still Here”
16. Tony Allen ”Lagos No Shaking”

last.fm står för statistiken.

Fabian Kallerdahl Galore tar tillbaka gitarren. Det mest mobbade instrumentet hos det som brukar kallas den unga svenska jazzen gör storstilad comeback. Jag vet inte om det är riktigt lika bra som Music Music Music än.

Rigmor Gustafsson är nästan påfrestande bra faktiskt. Jag kan däremot inte säga att jag vet ett smack om Michel Legrand vars musik hon tolkar om den här gången. Men bra är det.

Insurgent Kid kommer från Norrland och spelar punk på samma sätt som Black Flag en gång gjorde det. Två låtar kan laddas ner från deras MySpace-sida.

Omar bevisar att Ola alltid har fel när han skriver att britter inte kan sjunga soul. Men det var väl ingen nyhet för de flesta. Att Ola har fel alltså.

Edan… Jag minns aldrig hur det låter i efterhand. Wire-hiphop. Jojo. Men roligare i små doser än i albumformatet.

Seth Kaufman gör lofi-soulrock och skulle kanske kunna jämföras med Cody ChesnuTT utan att någonsin bli lika spretig eller bra.

Dwayne Sodahberk stoppade Mikael i min cd-spelare på jobbet. Inte alls illa. Sönderfallande musik har varit lite av vårens tema. ”Unfortunately” kom redan 2004.

JKQ är tillbaka och den här gången låter Kullhammar medmusikanterna ta större plats. Särskilt mycket utrymme ger han till pianisten Torbjörn Gulz som låter mycket bättre i mina öron nu än på solodebuten härom året.

Rigas infriar de löften som mp3:orna han släppt via sin sajt gett. Har bara hunnit lyssna en gång, men jag gillar det redan.

LL… Vad håller han på med? Ett enda spår på nya skivan saknar gästartist. Det är väl inte ett prov på gott självförtroende direkt. Att det sen i minst ett par fall är pinsamt uppenbart att han inte fått de gästartister han egentligen ville ha gör inte saken bättre (det krävs inget geni för att förstå attt det var Gwen Stefani han ville ha när han fick nöja sig med J-Lo).

Sofia Pettersson har spelat in en försiktig skiva om saknaden efter sin livskamrat som försvann i tsunami-vågorna i Thailand. Nästan outhärdligt provat och närgången jazz.

Det blev ganska mycket jazz förra veckan ser jag nu. Fast allra mest Gnarls Barkley.

Veckans mp3: MAN ”8 mm”
Fransmännen har aldrig glömt nya vågen. Duon MAN har gjort filmisk elektronisk musik som får mig att tänka på både Murcof och… Fireside anno ”Elite” (ja det är förmodligen bara franskan och ljudet av snurrande band som gör det). Vackert är det hur som helst.