Jag vet inte riktigt hur jag ska presentera mig här. Det finns så mycket att berätta, men vad är egentligen viktigt? Vill någon veta att jag är 26 år och jobbar med film, att jag bor i Stockholm i ett hus som en gång var ett ungkarlshotell och vars bottenplan idag består av 50 pensionerade gubbar? Spelar det någon roll att jag, liksom Emelie Bååth, lägger ganska mycket av min fritid i en kulturförening som heter Ladyfest? Eller att jag gillar att läsa böcker och (surprise) skriva recensioner, inte bara om musik utan allt möjligt; filmer, läskedrycker, tidpunkter på dygnet, tunnelbanestationer, allt. Hör sånt hemma här? Jag är osäker.

Jag misstänker nämligen att det enda som spelar någon roll just här är vilken musik jag gillar och hur jag skriver om den. Och båda de frågorna är ganska jobbiga, näst intill omöjliga, att besvara. Vad jag gillar… Det är lite för mycket att bara svara på rakt av. Försöker jag komma på talande exempel kommer jag glömma det viktigaste och ångra mig efteråt. Det är inte ens någon idé. Och hur jag skriver får ni gärna själva bedöma.

Jag ska göra en klassiker för att – åtminstone lite – illustrera min musiksmak, och därmed presentera mig här. Jag lägger in all musik jag har på datorn i Winamp, blandar och skriver ned de tio första. Jag lovar att vara ärlig, och jag lovar att det kommer att svida att inte berätta om allt som hamnade utanför. Kanske kommer jag skämmas och vilja förklara mig. Men det får räcka så för den här gången. Vi hörs nog snart igen.

Bright Eyes ”True Blue”
Built To Spill ”Randy Described Eternity”
M.I.A ”Sunshowers”
Radiohead ”Idioteque”
Le Tigre ”Dyke March”
Anthony and the Johnsons ”Blue Angel”
The Shins ”Fighting in a Sack”
Magnetic Fields ”Fido, Your Leash is Too Long”
Mercury Rev ”Holes”
Kimya Dawson ”I Will Never Forget”
The Detroit Cobras ”Right Around the Corner”