dagensskiva.com

48 timmar

Gästrecension

Coheed and Cambria: In Keeping Secrets of Silent Earth: 3
In Keeping Secrets of Silent Earth: 3 (CD) Coheed and Cambria
2003
Equal Vision Records
9/10

Järnjungfru på rymdresa år 2112

Lyssna

Sök efter skivan

Ett kort intro. Första låten. Cirka åtta minuter senare är jag fast. Det spelar inte så stor roll hur resten av skivan är vid det här laget. En episk låt med körer på slutet som för tankarna till Iron Maidens ”Heaven Can Wait” kan aldrig bli fel i mina öron. Att jag redan innan haft ett kärleksförhållande till Coheed and Cambria spelar också in antar jag.

Coheed and Cambria har fått sitt namn efter huvudpersonerna i sångaren Claudios science-fictionäventyr. Alla sångtexterna på de två fullängdare de släppt handlar också om denna värld som Claudio byggt upp. På ”In Keeping Secrets in Silent Earth: 3″ får vi följa Coheed och Cambrias son Claudios öden. Ett konceptalbum alltså. Ett mörkt sådant. Textrader som ”pull the trigger and the nightmare stops.. ” eller varför inte ”For them i'll kill anything. Cut the throats of babies for them, break their hearts or lay with them” är några av de man stöter på under Claudios resa.

Att Coheed and Cambria lyssnat mycket på band som Iron Maiden och Rush är lätt att höra. Många av de gitarrslingor som används flörtar uppenbart med Smith/Gers/Murray. Det är även svårt att prata om bandet utan att nämna Claudios röst, antingen så älskar man den eller så hatar man den. (Det kanske inte är så svårt att lista ut var jag ställer mig vid det här laget). Tänk Cedric Bixler (The Mars Volta) möter Geddy Lee (Rush) så kanske du kan lista ut vart det lutar. De kallar sig själva för ett progressivt rockband. Släng in ett emo-prefix innan rock så är jag också ganska nöjd.

Något jag slås av på skivan är variationen. Från det åtta minuter långa titelspåret går man till den mer poppiga ”Blood Red Summer”. Den låt som kanske sticker ut mest är svängiga ”The Velorium Camper I: Faint of Hearts” med sina doakörer. Varationen är enligt mig upplyftande och gör att det aldrig blir tråkigt någonstans. En del kanske skulle se det som att de flackar runt lite väl mycket och det är ju förstås en smaksak (vilket alla recensioner är, men det visste ni ju redan). Min favorit är fortfarande öppningsspåret men även ”The Crowing” står ut som en stark låt. Det svagaste kortet är singelspåret ”A Favour House Atlantic”. Med det vill jag inte säga att den är dålig. Den når bara inte riktigt upp till den höga standard de andra låtarna sätter.

Jag har tidigare talat om emo. Vilse i genredjungeln så har det epitetet tappat sin betydelse vid det här laget. Emo känns mest bespottat nu för tiden. Men Coheed & Cambria är emo på det sättet jag tycker emo ska vara. Emotion, känsla. Ett par hörlurar, luta sig tillbaka på soffan och bara känna musiken genom hela kroppen. Känslan…

Sebastian Larsson

Publicerad: 2004-11-20 00:00 / Uppdaterad: 2004-11-20 00:00

Kategori: Dagens skiva, Gästrecension, Lördag, Recension | Recension: #2969

26 kommentarer

åh ja. det är bra på riktigt för en gångs skull.

Medlem 2004-11-20 00:04
 

först

dandad Oregistrerad 2004-11-20 00:04
 

Fantastiskt bra skiva som bara växer hela tiden. Just love it!

You where my favorite! Oregistrerad 2004-11-20 00:40
 

11 av 10 skulle den ha! För mycket bättre än så här blir det inte …grym!

??? Oregistrerad 2004-11-20 00:43
 

Basse, din spjuver!! Du kan ju inte både åka till andra sidan jordklotet och hålla på att leka recensent samtidigt ;)

Medlem 2004-11-20 01:43
 

dagensskiva.com borde byta namn till minafavoritskivor.com

ojje Oregistrerad 2004-11-20 01:46
 

Deras första album Second Stage Turbine Blade är ju många gånger bättre. Skulle ni ha hört båda tror jag inte ni hade get denna 9/10

Medlem 2004-11-20 10:35
 

nofxbox: ni? fint av dig att vara så formell mot en recensent som gästar tycker jag.

prio Oregistrerad 2004-11-20 10:46
 

Neej, inte ännu en jävla lantis från Örebro som ska skriva amatörmässiga fanzinerecensioner!!!

STHLM Mob Oregistrerad 2004-11-20 13:06
 

att hålla på manchester united tyder på viss efterblivenhet

Medlem 2004-11-20 13:49
 

nofxbox: In keeping är en sådan skiva som kanske inte är så bra första gångerna man hör den, men efter ett par lyssningar så växer den. Jag tycker den sopar mattan med second stage.Dont get me wrong för second stage krossar ändå!

You where my favorite! Oregistrerad 2004-11-20 14:05
 

Basse! Ska kanske ta och investera i skivan. Blir jag besviken far jag helt enkelt hunt you down, down under.

Katrin Oregistrerad 2004-11-20 17:20
 

Hängiven Manchester United-anghängare? När din namne spelar i Arsenal!

Blåränderna Oregistrerad 2004-11-20 17:30
 

CHELSEA!

din morsa Oregistrerad 2004-11-20 18:45
 

Jag hatar rösten.

Medlem 2004-11-20 22:24
 

Emo är ju förihelvete en genre – även om termen är bespottad. Det jag har hört av C&C har lika lite med Emo att göra som med Ska eller Vispop.

Precis som att "progressive" inte längre betyder framåtskridande eller utvecklande (vilket inte minst märks på såna här band), så "betyder" inte Emo "känsla".

JET Oregistrerad 2004-11-21 00:51
 

JET

C&C stinker ju EMO(inget negativt.)

Hör du inte Get up Kids, Thursday och at the drive in i musiken. Uppenbart ju

Medlem 2004-11-21 10:55
 

C&C är emo. Punkt. Kalla det emo-metal eller något, med bandet kommer självklart under denna genre.

Medlem 2004-11-21 22:01
 

Emocore brukar man väl kalla det isf.

Rolodex Oregistrerad 2004-11-22 07:44
 

Håller med. Klart att det låter emo, på samma sätt som At the Drive-In gjorde en gång i tiden.

Visst är det av den lite hårdare skolan, men är det inte så det ska vara egentligen? Allt kan ju inte vara Dashboard Confessional och Jimmy Eat World (inget ont om de banden dock).

Medlem 2004-11-22 08:48
 

progressiv skejtpunk kallar jag det. Förbannat bra är det iaf.

mb5 Oregistrerad 2004-11-23 21:39
 

ja säger hårdpop

cribtoy Oregistrerad 2004-11-23 23:46
 

laddade ner några låtar. jävla skejtbajs. usch. usch. fy.

Kungsris Oregistrerad 2004-11-25 01:07
 

riktigt ägande album som tål att höras många gånger om. bra recension.

AGA Oregistrerad 2004-12-02 20:31
 

Fyfan vad bra dom är!

Mr Moe Oregistrerad 2004-12-08 18:30
 

En av mina favoritalbum, lätt. Claudio har en underbar röst och låterna är helt sjukt bra.

Dock har deras trummis och basist valt att lämna bandet, mycket synd :(

Mutilation Medlem 2007-02-09 19:10
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig