Karin Park är ett band från Norge frontade av sångerskan Karin Park som föddes i Dalarna, men flyttade till Bergen efter att ha bott i både Japan och Stockholm. Bandet debuterar med den här skivan som nominerats till diverse branschutmärkelser i hemlandet.

Vid den första genomlyssningen klassar jag det här som strömlinjeformat mainstreampop. Radioanpassad och lättsmält. Jag tänker på Lisa Miskovsky. Inget fastnar, men det gör inte ont att lyssna. Lossnar gör det några dagar senare, efter flera genomlyssningar. Jag hör skiftningarna i musiken. Inser att det inte är så jämntjockt som det verkade från början. Karin Parks sång låter alldeles utmärkt. Bandet börjar låta nyanserat. Allra bäst när de tonar ned och låter avslappnade i ”Lucy’s Heart” och ”On My Way”.

Jag förstår att de skivbolag, radio och andra branschinstitutioner gillar Karin Park. Det är strömlinjeformat men med ambitioner. Med större budget och fetare ljudbild bakom Karin Parks starka röst har det här bandet alla möjligheter att låta lika bra som två av de främsta konkurrenterna i Norden, danska Swan Lee och svenska Weeping Willows.

Inte illa.