Recension
- Lock-Sport-Krock (album, cd) Nikola Sarcevic
- 2004
- Burning Heart Records
En EP hade räckt
Lyssna
Externa länkar
- Burning Heart Records
- Hem för några av de finaste svenska akterna.
Ge den en chans.
Det var min tanke. För instinktivt kände jag mig tveksam till att Nikola Sarcevic skulle göra en lugn, melankolisk och romantisk skiva.
Och ändå var jag en kille som faktiskt gillade ”Pennybridge Pioneers” avslutande låt ”The Ballad”. Vilket förvandlade mig lite till paria i bekantskapskretsen (jag hade vänner som sa: -”Att Millencolin var dåliga visste vi, men att de kunde sjunka så…..”)
Och ändå kände jag mig tveksam. Kanske därför att Nikola Sarcevic verkligen är en tuff kille. För att inte tala om de coola grabbar som han i alla tider omgivit sig med. Exempel på detta är Henke Wind från The Peepshows.
Men allt är föränderligt, och ibland är det väl bara hänga på i rörelsen. Särskilt som just Henke Wind faktiskt i stort sett är hela ackompanjemanget på ”Lock-Sport-Krock”. Dessutom kan man tänka sig att vilken seriös skatepunkare som helst längtar till något annat. Det gjorde nog Nikola av många olika orsaker.
Och visst har skivan förutsättningar att bli något bra, men den är ojämn. Väldigt ojämn. För det första känns det inte som om låtarna håller riktigt samma klass rakt igenom. Här finns en och annan pärla som ”Lovetrap” eller ”Lock-Sport-Krock”. Dock känns nästan ”Glue Girl” och ”Mirror man” som riktiga floppar. För det andra låter Nikolas röst alldeles för mycket Millencolin fortfarande. För till skillnad från exempelvis Kjellvander eller Åström har Nikola inget bredare register.
Näe, det hade räckt med en EP. Det hade varit kul. Nu blir helheten lidande, och en kedja är väl aldrig starkare än dess svagaste länk.
Så jag får väl leva med tveksamheten, och programmera CD:n på några låtar och låtsas att det här är en EP. Då blir det rätt bra.
Publicerad: 2004-04-22 00:00 / Uppdaterad: 2004-04-22 00:00
34 kommentarer
Jah kommer inte att säga att jag är först.
#
Måste bara kommentera att skivan är grym, tycker han gjort det bra.. Kanske är inte alla låtar topplåtar men jag tycker de bra låtar som finns styr upp det hela! =)
#
jag tycker det är just att hans röst som är en av skivans stora behållningar.
#
Ur askan, in i dimman..
#
Jo, rösten är höjdpunkten. Men även om rösten håller så kommer man inte långt med denna skiva. fantasilöst och tråkigt in i det sista, tycker jag.
#
Jag tycker att Nikolas begränsningar och hans osäkerhet gör att plattan blir intressantare än både Åström o Kjellvander. Större variation.
Glue Girl är ju ingen flopp dessutom; all heder åt Boogierocken!
Texterna kanske inte är några oscarsvinnare, men han bjuder grymt på sig själv.
Höjdarna är Nobody Without You, Lock-Sport-Krock, och Vila Rada. Modigt och omväxlande. Inte alls så ojämnt som Peter Dahlgren vill göra gällande. Köp, säger jag.
#
gillar den skarp.
en mycket ärlig skiva.
#
Skivan är kanon, förtjänar kanske en 8:a.
Låtart som Lovetrap, Viola, Glue girl, You make my world go around, Goodbye I die och My aim is you är riktigt bra.
Och vadå inget bredare register? Det är pop, country, singer/songwriter och, ja lite till. Möjligen lite enformiga texter.
#
spännande. har inte hört en låt ännu men många säger att det är riktigt bra. men det känns fel att jämföra med kjellvnader. det ska mkt till innan en svensk artist kommer upp i samma register som han.
#
Jag tycker att Helen verkar vara en mycket trevlig och snäll person. Förvövrigt så har hon helt rätt. Nikolas skiva är skör och utlämnande. Pallar man med att känna igen sig så är det världsklass. Annars kan man väl lyssna på Nickleback och vara kall och tuff.
#
Lite orättvis jämförelse med Kjellvander… Kan inte påstå att Loosegoats låter mycket annorlunda än Kjellvander solo! Cred till Åström och Sarcevic som lyckas göra något som bryter ifrån respektive bands inkörda spår!
#
Är det bara jag som gillar alla låtar och rösten men å andra sidan tycker att texterna suger stenhårt?
#
"Annars kan man väl lyssna på Nickleback och vara kall och tuff" hihihihiiii!
#
Eller Linkin Park, dom tycker jag är bra!
#
Jo texterna har en tendens att bli lite fåniga. Förstår inte varför man ska jämföra så mycket med Åström och Kjellvander Nikola står bra på egna ben och har en melodi och pop känsla som både Åström och Kjellvander saknar. Dom har på andra sidan andra egenskaper som nikola saknar. Det känns ändå som om Nikola har hitta nåt eget och jämförelser med andra känns inte så befogat. Mitt betyg skulle bli 7/10
#
Kanye-friggin-West.
#
snarare så att skivan förtjänar en spark i baken pga det otroligt fula namnet.
#
Ja, namnet är inte direkt nåt att hänga i traktorn…
#
millencolins tiny tunes är en av de bästa skivor som gjort i sverige. därför kanske man borde kolla upp det här?
#
Tycker den här skivan är ruggit bra. Fast det känns lite konstigt att höra Nicola sjunga lågmält och inte sjunga på fullpatte som han gör i Millencolin. Köp skivan!
#
Jag tror inte jag har läst en enda recension av en svensk singer/songwriter här på dagens skiva som inte blivit jämförd med åström och/eller kjellvander.
#
jag håller med… nikolas röst ÄR millencolin
#
Mycket bra skiva tycker jag. Även mycket egen trots att texterna texterna spricker lite ibland till skilnad från millencolin.
#
Gillar skivan skarpt… tycker allt den kunde fått en 7:a / 8:a
#
bästa melankolin finns ändå på "for monkeys".. jääävligt skön skiva med allas våran Kola på sång
#
Samma form av misstänksamhet sköljde över mig när jag såg att dne här skivan skulle komma till världen. Jag antar att Millencolin var ett ganska kul band när man gick på högstadiet, men de har liksom aldrig lämnat högstadiet heller, därför känns den här skivan som en ren och skär kulturkrock. Jag ska dock ge dne en ärlig chans, det lovar jag!
#
skivan har några låtar som inte borde varit med men…annars är den skitbra…lovetrap är ju för fan lysande…nikola e ju för fan en poet av rang
#
Den här skivan är ju en av dom bsta och skönaste just nu. Okej Glue girl och mirror man är väll inga topp låtar men alla andra låtarna är jäkligt sköna och känslosamma. Som i låten Lock-Sport-Krock där han sjunger om sin handikappade brorsa som försvann för typ ett år sen. ja skivan är iallafall guld..
#
Bra. Köp.
#
En riktigt tung skiva som spelas ofta här hemma. Finns några riktigt vassa pärlor som jag direkt kommer placera på ngn 100-top lista för mig. Detta är rakt, avskalat och ärligt. Mycket bra!
#
Lilla Peter Dahlgren, är du säker på att du lyssnat på rätt skiva? och inte laddat ner något skräp från nätet? Standarden bland recensionerna har sjunkit avsevärt, då menar jag inte betygen utan snarare skribenterna som sätter betygen och skriver kassa texter vilka klankar ner på musiker som gör en klart godkänt jobb och en bra platta.
Synd Peter Dahlgren, synd.
#
peter dahlgren e en lysrörssniffande iller som inte vet ett smack om musik, känslor eller själ…han har missförstått hela skivan…man kan ju undra om han har någon kontakt med sin själ överhuvudtaget…eller om han redan sålt den till magnus ugglas skivback för femton spänn och en pappkartong…fy skäms peter dahlgren…
#
Lovetrap är ABSOLUT den bästa låten som har gjorts sedan moses gick i sandaler, i alla fall i relationssammanhang. Båda texten och rytmen är gripande och mycket väluttänkt. Alla hans andra låtar på skivan är av toppklass. Albumet kan HELT klart rekomenderas.
#
Jag hörde en av Nikolas nya låtar på Burninghearts hemsida och blev kär direkt. Har lyssnat på Millencolin sen -96 och tycker att de är grymma, alla skivor och eps är otroligt sköna och deras konserter är numera så ovanliga i Sverige att jag gärna tar omvägar för att få se och höra dem live. Köpte skivan samma dag som den kom och blev helt uppfylld av känslor, den gör mig så glad och den gör mig så otroligt ledsen. Alla låtar är underbart vackra och Nikolas röst är Nikolas och ingen annans! GLUE GIRL gör mig så himla glad! I´m losing my friends for you tonight… YOU MAKE MY WORLD GO AROUND – Hur bra som helst! Känslosamma och ärliga kärlekslåtar, direkt från hjärtat! Sätt på sista låten och lyssna på texten till VILA RADA. Den handlar om hans bror som försvann spårlöst för ett år sen och mitt hjärta brister varje gång jag hör den. LOCK-SPORT-KNOCK som är namnet på nån lek som han och hans bror lekte när de var små fångar också saknaden efter hans bror. Skivan är ärlig och härlig, den spelas om och om igen i min CD spelare och finns med bland mina topp tio favorit skivor. Någonsin.
Jag förstår att det är svårt att som kille recensera den här skivan, Millencolin har ju inte haft nån cred i Sverige de senaste tio åren, det är inte inne / på / coolt att gilla dem. Att kalla Nikola för en tuff kille, seriös skatepunkare och jämföra honom med Christian kjellvander som har världens vackraste röst – det verkar bara konstigt, det har ingenting med honom och den här skivan att göra. Nikola låter som Millencolin för att han är Millencolin, men han är också en vanlig kille med problem som är mycket privata men som han har varit modig nog att dela med sig av.
#
Kommentera eller pinga (trackback).