dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Mark Lanegan Band: Here Comes That Weird Chill (Methamphetamine Blues, Extracts and Oddities)
Here Comes That Weird Chill (Methamphetamine Blues, Extracts and Oddities) (CDEP) Mark Lanegan Band
2003
Beggars Banquet/Playground
7/10

Mörkret sänker sig

Lyssna

Sök efter skivan

Utan tvekan är Mark Lanegan en stor låtskrivare. Det dystra och mörka blir så där farligt vackert som det blir hos Peter Dolving och Tindersticks.

För utan att analysera texterna sönder och samman så tar Mark Lanegan mig på en tur in i den där delen av magen där det finns klumpar. Den del av magen där skräcken och lyckan i heroinet bor. Den del av magen som berättar att snubben som dör av en överdos på T-centralen bara står lite längre ned på samhällsstegen än jag själv.

Stegen är densamma och den är förmodligen lika hal för alla. Särskilt som om de där nedanför mina fötter gör allt för att komma före mig.

Mark Lanegan Band har gjort en EP i gränslandet mellan stegen och det fria fallet. Det kittlar och skrämmer. En EP i väntan på den fjärde fullängdaren.

Bara att inleda med stentunga ”Methamphetamine blues” för att följa upp med ”On the Steps of the Cathedral” visar att det är allvar. Nästan maniskt gospelaktigt mumlar en man ”He's got the whole world in his hand” och Mark Lanegan raspreciterar sin tonsatta text.

Lever vi i vansinnets tid? Kommer den babyloniska skökan snart stå på toppen av sitt välde? När ska flagellanterna återigen befolka våra torg och gator? Med en röst färgad av det kolsvarta nikotinet och den brännande spriten ställer Lanegan oss för sitt eget fullbordade faktum: Världen.

Med rötter i blues och amerikansk rock blir inte detta en munter upplevelse. Förmodligen finns Mark Lanegans i varje tidsålder. De som genom sitt sätt att leva nästan manifesterar att den yttersta tiden är nu.

Men det håller. Mark Lanegan är trovärdig i eländet, och hans låtmaterial är starkt.

Så för dig som vill fira jul med mörkret som granne är detta skivan hela dagen. Och med ”Lexington Slow Down” visar Lanegan att också att det mörkaste mörker måste innehålla någon form av ljus. Där landar han också EP:ns bästa låt. Åh, om jag bara kunde sakta ned.

Peter Dahlgren

Publicerad: 2003-12-16 00:00 / Uppdaterad: 2003-12-16 00:00

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #2359

25 kommentarer

JJJJJJJJJAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!!!!!

Sebbe Oregistrerad 2003-12-16 00:01
 

Coolt, värt att kolla upp..

fool for a lifetime Oregistrerad 2003-12-16 00:01
 

bra skiva

johnny hot rod Oregistrerad 2003-12-16 00:01
 

Låter som en schysst platta

Sebbe Oregistrerad 2003-12-16 00:02
 

Hoppas Lanegan håller sig till det här soloprojektet nu istället för att fortsätta förstöra QOTSA!

Sebbe 2 Oregistrerad 2003-12-16 00:06
 

är det bara jag som tror att anti-kommersiella artister släpper ep:s istället för singlar, eftersom det anses vara mer…indie?

appe apa Oregistrerad 2003-12-16 00:17
 

Kolla upp Twilight Singers album Blackberry Belle från oktober i år. Mark sjunger på den magnifika avslutaren Number nine.

Dessutom får man ju en massa Greg Dulli på sitt svängigaste humör.

P Oregistrerad 2003-12-16 00:27
 

Mkt bra skriven recension. Ska kollas upp

Sebben Oregistrerad 2003-12-16 00:28
 

Det är bara att vakna upp och inse att Lanegan är ett geni. De soloplattor han spottat ur sig är helt fantastiska och ljusår mycket bättre än det han var med och skapade med Screaming Trees. Ett tipps till alla är att kolla upp Mad Season-plattan (”Above”) där han delar speltid med den numera avlidne Layne Staley (Alice in Chains), Mike McCready (Pearl Jam), Barret Martin (Screaming Trees) och John Baker Saunders (också död efter överdos). Fler heroinöverdoser och mer svärta får man leta efter!

Tuffe Uffe Oregistrerad 2003-12-16 06:13
 

För övrigt är det jävligt störande att han skippade Sverige under sin soloturné…

Tuffe Uffe Oregistrerad 2003-12-16 06:17
 

Äntligen! Skitbra recension. Jag håller med om allt utom Peter Dolving. Det är en skymf att nämna den mannen i en Mark Lanegan-recension.

Din mamma jobbar inte här Oregistrerad 2003-12-16 08:18
 

Kan ju inte vara dåligt:)

Laban Oregistrerad 2003-12-16 08:53
 

Vem är Mark Flanegan?

Mr. Snoid Oregistrerad 2003-12-16 10:10
 

Att stava fel är mänskligt. Men tre olika namn på artisten i en recension är i magstarkaste laget.

L-a-n-e-g-a-n

Nipp Oregistrerad 2003-12-16 10:22
 

Vadå förstöra? Han förgyller menade du nog.

Joshua Oregistrerad 2003-12-16 11:36
 

Jihoooooo!..

Leirbag Oregistrerad 2003-12-16 13:39
 

Näe, det är ju Markans rubadub tolkningar på Hanson o Karlson som känns mest angelägna i dagens samhälle.

Simon luktar säl Oregistrerad 2003-12-16 16:13
 

… och att rätta stavfel i recensionen utan att meddela det i kommentarforumet medför att den som gnällt på felstavningen framstår som väldigt märklig.

Nipp Oregistrerad 2003-12-16 16:16
 

Sorry, det var jag som fixade stavfelen på lunchen, men glömde att säga det.

Tomas Lundström Oregistrerad 2003-12-16 16:48
 

Kan man få bättre musik just nu för mindre än 70:- ? Knappast …

jensa Oregistrerad 2003-12-16 17:34
 

The Winding Sheet, Lanegans första soloalbum kom 1989.. inte 1998

Adonis Cnut Oregistrerad 2003-12-16 17:49
 

jadå detta skall kollas upp

Mörk Lanegan Oregistrerad 2003-12-16 19:22
 

kan ni inte lägga upp samtliga mp3's på dom skivor ni recenserar?tycker jag inte e för mkt begärt.tack på förhand

uls Oregistrerad 2003-12-16 20:03
 

”Den del av magen där skräcken och lyckan i heroinet bor.”

- Sådana rader som får mig att köpa skivor som jag aldrig hört för mina matpengar.

2+2 Oregistrerad 2003-12-17 18:28
 

Fyfan vad bra skiva.. Köp!!!!

Nirvana-freak Oregistrerad 2004-05-15 01:30
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig