Jaja. Det är ingen annans fel än mitt antar jag. Close Up Made Us Do It blev ingen direkt superbra kväll, beroende på att jag var hyfsat seg efter Genocide SuperStars, Breakout och Relentless från kvällen innan. Nu sträckte sig inte lördagen till mer än trevligt. Men med tanke på omständigheterna är det kanske helt okej…

Nine är först ut. Raised Fists ersättare ger oss som vanligt en stabil konsert. Låtarna begränsar sig uteslutande till de två senaste skivorna om jag inte är ute och cyklar, något som jag inte är hundra på att jag är helt bekväm med. Framför allt ”Kissed By The Misanthrope” anser jag vara en fantastisk platta, deras bästa till och med.

De ger allt på scenen, till och med så mycket att Johan får näsblod. Ändå känns det lite snabbt överstökat. Anledningen kommer i ett mellansnack; de ska till Avesta (eller Arboga, beroende på vem man litar på i bandet) och spela ett gig till senare på kvällen. Snacka om tajt schema!

Kvällens injektion stod Disfear för. Jag var endast bekant med deras senaste platta, men måste säga att det är bud på fler nu. Spelningen övertygade i alla fall mig, och det tidigare materialet levde väl upp till det nya. Vi pratar klassisk d-taktspunk i thrashig klädsel och jag gillar det. Tyvärr verkar publiken vara minst lika seg som jag denna kväll och det verkar inte som om bandet får valuta för sitt uttalande att Örebro skulle bli bästa stället att spela på under turnén. Det blir inget riktigt ös förrän slutet på spelningen och jag förstår Tompa Lindbergs påpekande att ”tack för att ni lyssnar” efter varje låt.

Veteranerna i Entombed har jag aldrig sett göra en dålig spelning. Varenda gång har de levererat, vare sig det har varit på klubbscener, festivaler eller Stockholms stadion. Ikväll är de sådär fantastiskt tajta och ljudet är skitbra. Upplagt för en upplevelse alltså! Och visst har de låtmaterial som räcker och blir över. De bränner av låtar från alla plattorna utom underskattade ”Same Difference” och betoningen ligger på senaste ”Inferno”, från vilken man plockar i alla fall fem låtar. Favoriter som ”Damn Deal Done”, ”About To Die”, ”Stranger Aeons” och stenhårda ”Chief Rebel Angel” möter mig och det är riktigt bra. Även låtarna från nya plattan sitter fint, favoriterna har nog blivit ”That's When I Became A Satanist” eller öppningsspåret ”Retaliation”, vilka båda spelas denna kväll. Kvällen avslutas med titelspåret från första plattan ”Left Hand Path”, som så många gånger förr. Men när de kör den är jag halvvägs upp för rulltrappan.

Tyvärr har de som sagt så det blir över och det blir lite mycket. De spelar i runt en timme och en kvart och jag tycker det blir lite långt. Förmodligen ligger det ”felet” dock hos mig själv, Entombed gör en klockren spelning, men jag går inte riktigt igång. Kanske börjar jag bli gammal, men två kvällar i rad med konserter verkar för mycket, i alla fall i detta dystra höstmörker som lamslagit mig. Ändå är jag inte sen att peta i ”Morning Star” och lyssna igenom den innan jag går och lägger mig, så helt slut är jag nog inte. Och på det hela taget är det en lyckad kväll, segheten till trots. Vill ni ha en riktig genomkörare med hård musik är Close Up Made Us Do It mitt absolut säkraste tips i vinter.