Ny volym i samlingsserien som går under namnet ”Under the Influence”. Kurator denna gång: Ian Brown (ex Stone Roses). Den kommer snabbt på den omskrivna föregångaren (som sattes samman av popkonnässören Morrissey och fick lika mycket uppskattning för sitt genomarbetade texthäfte som själva musiken).

Om Ian Brown skrivit lika kärleksfullt om musiken som Morrissey gjorde vet jag inte. Jag har nämligen bara fått skivan i en plastficka. Å andra sidan har jag sedan tidigare Browns tidigare favoritlåtssamling ”Planet Groove” i hyllan och där skriver han åtminstone några väl valda ord om hur han gick tillväga när han valde musiken, så jag håller det inte för otroligt att han gjort något liknande här.

Först och främst vill jag göra klart vad som stör mig mest med den här samlingen. Det är att ett par av låtarna finns med också på ”Planet Groove”. Bra låtar förvisso, men eftersom köparna (Stone Roses mest hängivna fans) förmodligen kommer att vara de samma känns det lite fånigt att ge dem samma låtar en gång till. Det spelar liksom ingen roll att vi delar kärleken till Englands bästa band någonsin, Cymande, och deras låt ”The Fug”. Fortsätt gärna att ge folket Cymande, men välj för guds skull en annan låt.

Jag konstaterar att vi inte delar åsikt om vilken period som är Jamaicas starkaste. Att vi har hyfsat likartad smak vad gäller funk, soul och hiphop. Och att vi både gillar att spisa en punkklassiker då och då.

Det här är ju något så enkelt som en samling låtar som Ian Brown gillar och som hämtar inspiration från. Samlingen bjuder inga större överraskningar. Och det är väl egentligen lite tveksamt om den här kan komma att sälja i närheten av vad Morrissey-volymen sålde. Jag tvivlar åtminstone på det.

Gillar du Ian Brown så där pinsamt mycket och är osäker på hur musiken i låtlistan här intill låter kan det väl vara läge att kolla upp det här. Annars, nja. För all del bra, men tamt.

Annars är Morrissey-volymen roligare och fylld med fler överraskningar.