Den här skivan känns ganska pretentiös. Den är snyggt formgiven, som allt från Zebra Art. Den inleds med en recitation av en kinesisk (?) text som övergår i ett psykedeliskt rockflum i en låt som är strax över tio minuter lång.

Somerlaht stryker inte medhårs. De flummar på som om det inte hänt något sedan sjuttiotalets progressiva rock var som hetast.

Men det är bra. Låtarna har starka melodier och svänger hyggligt. Lite som The Soundtrack of our lives gjorde på ”Extended revelation”. Fast mer troget sjuttiotalet.

För den som har tålamod att upptäcka den här skivan finns mycket att hämta. Den växer hela tiden.