De finns de som påstår att jazz är mossigt och tråkigt. En del tycker till och med att det är outhärdligt att lyssna på jazz. Jag tror att de aldrig vågat lyssna på riktigt.

För när man hör en sångerska som Jeanette Lindström och hennes band är det omöjligt att inte gilla jazz. Hennes extraordinära röst framför det spröda och svängiga kompet. Vibrafonen. Pianot. Ståbasen. Trumpeten.

Som bäst låter det i vackert blåa och behagligt svängande låtarna ”This time”, ”Reasons”, ”Keeping things whole” och ”I run”. Låtar som Jeanette Lindström skrivit själv. Perfekta att varva ned till. Att lyssna på bara för att njuta.

Men det svänger bra i ”Turning pages” och titellåten ”Walk” också, där tempot höjs en aning och drivet tydligare.

Jag ”kan” väldigt lite om jazz. Det känns bra. Då kan jag nämligen tillägna mig musiken fullt ut istället.

Det borde fler göra. För när det låter så här bra, då är det svårt att förstå att det inte är fler som lyssnar.