Precis som varje år har det blivit dags att sätt ihop redaktionens egen samlingsskiva. Vi har valt två låtar var som vi verkligen gillat under det gångna året. Låtar som på ett eller annat vis får stå som symboler för musikåret 2002.

0. Tyskarna från Lund
”Global Fussball OK” Fotbolls-VM levde. Luften var laddad med Ginger Ale och rödvin. Oförstående blickar från förbipasserande. Allsång som skulle få Lasse B att tacka för sig och söka nytt jobb. Fragmentariska, febriga bilder från ett fuktigt förtält fyllt med redaktionsmedlemmar på en småländsk gräsmatta. Total lycka och gemenskap till tonerna av ett perfekt enlåtssoundtrack. Sommaren 2002 i kondenserad form. [redaktionen]

1. Kent ”Dom andra”
”Dom andra” är undantaget som bekräftade regeln att Kent alltid släpper sämsta låten som förstasingel. För även om ”Vapen & ammunition” är kvintettens svagaste platta är låten med visselslingan från helvetet utan tvekan årets signaturmelodi. [PE]

2. Queens of the Stone Age ”No One Knows”
Den här låten har jag haft en härlig romans med i år. Eller ska jag säga, den här låten är som en symbolisk vecka av en underbar het romans (= hela skivan). Bilden av mig – lätt berusad i ett hotellrum i Portugal, förvånad att plötsligt höra favoritlåten på ett underligt ställe, hysteriskt spelande på lufttrummor och galet leende – är en kär bild som jag gärna minns länge. Skivan och jag har gått in i nästa fas nu, vi älskar inte flera gånger om dagen längre och är inte desperata efter närkontakt. Vårt förhållande har svalnat lite, men vi kommer alltid gilla varandra väldigt mycket. [FN]

3. The Dillinger Escape Plan ”Pig Latin”
Ingen pardon. Suget startar och bara växer. Mike Patton var det som fattades The Dillinger Escape Plan. Fantastiskt. Verkligen en asbra låt. Överlägset bäst i år. [KS]

4. Six By Seven ”Speed Is In/Speed Is Out”
Många låtar slogs om den här platsen. Det kunde lika gärna ha stått …and You Will Know Us By the Trail of Dead, Desaparecidos, Division of Laura Lee, Kevlar eller Sparta här. Och kanske borde det göra så. Energifylld popmusik med hardcorefärg har det kommit i överflöd och för en gångs skull är mängden mer än välkommen. Six By Sevens bidrag till en drägligare tillvaro stavas 2 minuter och 30 sekunder tyglad urladdning. [MN]

5. All Systems Go ”Taking Up Space”
Rock rakt in bröstkorgen. Snabbt, svängigt och ansträngt. Som en trimmad Opel ungefär. [PD]

6. Yeah Yeah Yeahs ”Bang”
2002 var EP:ns år. I min värld i alla fall. I ”Bang” darrar luften emellan tonerna och Karen O stöter ut musikburet sex. Jag glömde nästan bort ”Bang” när ”Machine EP” släpptes utan att vara särskilt bra, men sen kom jag på att man bara behöver lyckas en gång för att göra en asbra låt. [KS]

7. The Royal Beat Conspiracy ”Try Me”
Driv, tempo, dekadens och ett sabla råös! Ingen låt har gjort mig gladare under året. [FW]

8. Bright Eyes ”Lover I Don't Have To Love”
Conor Oberst har lyckats med bedriften att släppa två utmärkta skivor i år, och att välja en låt från alla de som kommit med något av hans band har inte varit det lättaste. Jag kan räkna till minst tre låtar från ”Lifted or the Story Is in the Soil, Keep Your Ear to the Ground” som passar här. ”Lover I Don't Have to Love” har trots konkurrensen blivit den låt som spelats högst och flest gånger. Få låtar från i år har passat bättre att ha ont i hjärtat till. [MN]

9. The Drowners ”Lupinne”
En sång som slår hårt i den nerv som är övergivenhetens nerv. Ensamt är det att gå på livets stig, och det kan bli djävligt bra låtar av det. [PD]

10. Lambchop ”The Old Matchbook Trick”
En sammetsmjuk, melankolisk betraktelse över livet som turnerande musiker kryddad med Kurt Wagners sedvanligt svarta humor. Avskalat, varmt och väldigt vackert från en skiva som bara fortsätter att växa. [DD]

11. M Hederos & M Hellberg ”Take Care”
Den värmländska duon tackar för sig och gör det på bästa tänkbara sätt. ”Take Care” sammanfattar allt deras musik handlar om. Moll och magi. [PE]

12. Moneybrother ”Thunder in My Heart”
Första halvårets självklara ledmotiv till eufori. Introt är ett av de snyggaste jag nånsin hört. [FW]

13. Koop ft Yukimi Nagano ”Summer Sun”
Årets sötaste sommardag till tonerna av jazz som är lika mycket nu som då. Magiskt. [PH]

14. Lemon Jelly ”Nice Weather for Ducks”
Fred Deakin och Nick Franglen la sina musikaliska vantar på en gammal barnkammarramsa och vi fick en dos lyckligt merenguesvängande solsken. Ankorna ler fortfarande i sin damm. [DD]

15. The Streets ”Weak Become Heroes (Ashley Beedle's Love Bug Vocal)”
Sagolikt vacker och vemodig house som signatur för en hel generation nostalgiska klubbhoppare. I Ashley Beedles version förvandlad till åtta minuters livsbejakande glädjeexstas – en ”Move On Up” för 2000-talet. [OA]

16. Beyoncé Knowles ”Work It Out”
2000-talet har handlat väldigt mycket om The Neptunes. ”Work It Out” var deras hetaste produktion i år. Beyoncé tar funken tillbaka, hårdare och vackrare än alla andra. Blow your horn now! [PH]

17. Snoop Dogg ”Stoplight”
Snoop har stretat med samplingarna och gjort coverversionerna ihop med sina förebilder länge nog. Nu är han beredd att göra egen p-funk. Och även om ”Stoplight” bara är en hommage till The P-Funk Mob så är det en oemotståndlig låt vars huvudfunktion verkar vara att få mig på bra humör. [FN]

18. Cee-Lo ”Unda Tha Influence (Follow Me)”
Det var i den amerikanska södern det mesta och det bästa hände i år. Och Cee-Lo var den störste, på många sätt. Glöm allt du tidigare trott – så här låter gospel år 2002. ”You gotta believe in something, so why not believe in me?”. Jag tror. [OA]