dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Guru's Jazzmatazz: Streetsoul
Streetsoul (CD) Guru's Jazzmatazz
2000
Virgin
6/10

Precis som vanligt

Lyssna

Etiketter

Sök efter skivan

Jazzmatazz har alltid varit Gurus chans att chilla med snubbar och snubbor han gillar. Visa upp lite nya ansikten, ge respekt till förebilder och dela mikrofonen med kompisar. Lika starkt som materialet han och DJ Premier ger oss som Gang Starr har det aldrig varit. Istället för hårt och angeläget har det varit lojt, avslappnat och småtrevligt. Jazzen har varit i första rummet, hiphopen i andra.

På tredje volymen som kallas ”Streetsoul” har tonvikten skiftat något. Kvar från förr är att varje låt har en gäst. Mer eller mindre spännande. Mer eller mindre känd. Mer eller mindre väntade. Precis som vanligt. Men den här gången har hip hopen flyttats fram. Det är mer nu. Mer gata. Lite hårdare, inte lika organiskt. Inte så att det blivit stelt och tråkigt. Långt därifrån. Nej, det är istället betydligt närmre Gang Starr än tidigare. Ibland så nära att jag börjar misstänka att en del spår kanske rent av är överblivet material från något av Premier och Gurus besök i studion.

Som vanligt är även låtarna av varierande kvalitet. På Jazzmatazz albumen finns inte Premiers vakande öra lika ständigt närvarande. Det här är framförallt Gurus projekt och han förlitar sig oftast på andra producenter här. Hur intressant jag upplever materialet skiftar dessutom allt som oftast med vem gästartisten är. Så, det kanske inte är så konstigt att jag tycker att Erykah Badus gästspel är helt fantastiskt, medan jag upplever Macy Grays visit som tämligen grå och blek. Angie Stone vinner lätt min uppmärksamhet och mitt hjärta. Les Nubians berör mig i princip inte alls. Mest väntat känns kollaborationerna med The Roots och Herbie Hancock. Mest oväntat är mötet med Junior Reid.

Ja, precis som vanligt gillar jag tanken med Jazzmatazz mer än slutresultatet. Det är en skiva jag kommer att lyssna på flera gånger, eller åtminstone fram tills nästa Gang Starr album kommer. Jag gillar Gurus röst så mycket att varje nytt spår känns viktigt och nödvändigt. Samtidigt vet jag att han kan bättre än så här. Det här är bara bra. Av vissa förväntar och kräver jag mer.

Patrik Hamberg

Publicerad: 2000-10-19 00:00 / Uppdaterad: 2007-05-13 16:33

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #667

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig