Att den svenska trancescenen de senaste åren vuxit sig allt starkare råder det inga tvivel om. Framförallt har det märkts på diverse listor över mest spelade låtar på diskotek och klubbar. I försäljningsstatistiken förekommer däremot inte tranceartister på listorna särskilt ofta. Det kan förklaras med att musiken många gånger görs uteslutande för dansgolven och då bara släpps i begränsade vinylupplagor ämnade för DJ:s. En annan tänkbar förklaring kan vara att de stämningar och känslor musiken framkallar på ett dansgolv inte infinner sig på samma sätt när man lyssnar på den hemma. Men visst har det hänt att rena dansakter tagit sig långt upp på försäljningslistorna. Ett exempel är Antiloop som på skivan ”LP”, med en kombination av ett lättlyssnat sound och en utpräglad hitkänsla, lyckades få den breda publiken att upptäcka dansmusik.

Men sedan dess har det inte hänt så mycket mer utan det mesta har återgått till vanliga rutiner och dansmusiken har återigen blivit en undergroundföreteelse. Så utgångsläget kunde ha varit tacksammare för den svenska duon Earthbound när de nu släpper sitt självbetitlade debutalbum. Men trots att det är gruppens första fullängdskiva är de inga oerfarna debutanter. Anders Eriksson och Fredrik Johansson har sedan de träffades i Borås gjort musik tillsammans i flera år under namnet Earthbound. Fram till nu har de släppt fem singlar som alla har blivit stora framgångar på dansgolven både i Sverige men framförallt i England. De har också genom åren utvecklat sin musik från kommersiell poptechno till mer experimentell trance.

Det är en utveckling som märks tydligt på skivan då det finns låtar med från de tre senaste åren. Faktum är att Earthbound själva valt att lägga upp skivan i en kronologisk ordning med de äldsta låtarna först följt av nyare material. Skivan börjar med gruppens mest kända låtar i korta singelversioner för att sedan gradvis övergå i längre mer karakteristisk trance. Fast duon själva var inte helt nöjda med att det var så många kortare låtar med på skivan så som en bonus får man en extra CD med trancemixar av vissa låtar.

Ett mycket generöst och på samma gång smart drag. För även om man i de tidigare låtarna kan känna hitpotentialen är det de senare verken som är intressantast. Det är när låtarna får tid att utvecklas och börja leva sitt eget liv som Earthbounds musik kommer till sin rätt. Då lämnar man många gånger den mer kommersiella trancen för att istället söka sig mot mer lågmälda och suggestiva uttryck. Som i den avslutande ”We're Bound” där man snuddar vid djup house.

Allt sammantaget är det en mycket bra skiva som alla med ett intresse för modern nyskapande trance borde kunna uppskatta. Och vem vet, den kanske till och med kommer föra tillbaka dansmusiken på försäljningslistorna. Det vore i så fall inte alls orättvist.