Gästrecension
- Out of range (CD) Ani DiFranco
- 1994
- Righteous babe records
Att göra som det skall vara
Lyssna
Externa länkar
- anidifranco.org
- Makalöst omfattande fansajt. Innehåller en stor diskografi, artiklar, texter, länkar m m.
- winnerback.net
- winnerback.net
Läs mer om Lars Winnerbäck och hans skivor på den officiella sajten.
Lars Winnerbäck
I somras turnerade han med paket "Bland skurkar, helgon & vanligt folk". I dagarna släpps dessutom den nya skivan.
Det gick en gång en dokumentär på SVT om utvecklingsstörda snickare. På en firmafest spelar en trubadur ”Brev från kolonien” med diverse extraverser. En entusiastisk kille som kan originalet blir naturligtvis störd av extraverserna när han försöker sjunga med och utbrister: ”Jaha, det var ju roligt. Sjung som det ska va istället. Från början utantill.” Otroligt begåvat sagt, tycker jag. Sjung som det ska va istället. Vissa gör det hela tiden. Ani Difranco är en. Hon sjunger som det ska vara. Inget annat. Inget tjafs.
Ani Difranco är bäst. Jag tror jag åker över till New York och berättar det för henne. Jag måste fria. Har precis lyssnat igenom ”Out of Range” för tredje gången på raken och det är september nu och det är mörkt och ganska kallt på kvällarna och jag har varit singel alldeles för länge. Så det känns när hon sjunger. Det känns när hon sjunger ”You don't have to be a supermodel to do the animal thing, you don't have to be a super genius
to open your face up and sing”. Det värmer.
Så jag åker nog över till New York och letar upp huset där hon bor. Jag måste lära mig spela gitarr som hon. Lika hårt och respektlöst. Lika mjukt och sensuellt. På stålsträngar. Jag måste nog lära mig dialekten också, för jag smälter när jag hör den.
Att lyssna på ”Out of Range” är som att få ta en fika med Ani. Hon berättar precis som man berättar för sin bästa vän över en kopp kaffe på ett fik en höstkväll. Det är roligt, rappt och fängslande. Sorgligt nästan hela tiden, men skrivet med en pigg hjärna.
Musiken är baserad på hennes egna, speciella gitarrspel. Akustiskt och sparsmakat. Ani Difranco gör som det ska va. Inget distanserat. Inga reservationer. Bara ärlighet och en vilja att tränga igenom. Och så är hon snygg också. Jag måste hitta det där huset i New York.
Publicerad: 1999-09-25 00:00 / Uppdaterad: 1999-09-25 00:00
12 kommentarer
Helt rätt med en 10:a, vet inte hur många gånger jag har lyssnat på Out of range. Men… är Ani snygg? nja… en kompis sa ”fulsnygg” :)
#
Word.
#
Jag tror hon är gift.
#
fast det var hon inte 1999
#
Skivan är skitbra och recensionen är helskön! (Och Ani är skitsnygg och numera gift.)
#
Han skriver allt han är själv! mer winnerbäck åt folket! puss
#
STORT!!!!!!!!
#
jag kan läsa den här recensionen hur många gånger som helst. den är lika bra varje gång. lika sann. när jag i min ani-mission försöker förklara anis storhet för oupplysta själar brukar jag hänvisa till just denna recension.
tack.
#
”Och så är hon snygg också.”
Hahaha… )D
#
Jag håller med, precis såhär känner dina fans om dig också lasse… killarna kanske inte tycker att du är så snygg men i det stora hela skulle jag nog resencera dig likadant. kram
#
gillar man winnerbäck så gillar man den här recensionen och jag hoppas att just den här skivan med ani di franco ska göra mig lika glad och gråtfärdig samtidigt som vissa av dina låtar gör. Önska mig lycka till.
#
[...] det första året följdes hon av bland andra Micke Lohse, Nina Natri, Lars Winnerbäck och Chips Kiesbye. De första två månaderna låg gästrecensionerna som startsida både lördag [...]
#
Kommentera eller pinga (trackback).