1986 såg jag Nils Lofgren i Brunnsparken, Örebro. Har för mig att det var i början av augusti, strax innan skolan började. Jag var femton år, ville bli gitarrhjälte och hade pudelfrisyr. Jag hade inte hört mer av Lofgren än låtarna ”Secrets in the streets” och ”Flip” som spelats på radion den sommaren. Men snubben […][...]