Att få musik att verkligen explodera är en svår konst. Ännu svårare är det att uppnå en explosion som är så välavvägd att låtkonstruktionen upprätthålls, att låten förblir en enhet. Det krävs att musikern är modig nog att pressa lyssnarens tålamod till bristningsgränsen, bygga upp så länge att vi nästan hunnit tappa hoppet om att […][...]

En försiktig hi-hat. En basgång med rötterna i housens allra tidigaste möten med världen. Pjättiga trummor som ramlar in helt fel, men ändå precis när de ska. Droppade och rullande pianoackord som bryter med sig själva och allting annat. Oväntade stråkar som nog egentligen har hamnat fel, men som ändå får vara med. Det är […][...]

Beware som släpptes för två år sedan var för mig en väg tillbaka till Bonnie ‘Prince’ Billy. Att se honom i den vevan, med stort band och stora gester, var en välkommen förflyttning från det vaggande och vackra. Det var aldrig brötigt men det var högt, stort och mycket. Sen släppte han The Wonder Show […][...]

Manchester-trion The Whip smyger försiktigt tillbaka in på scen med sitt andra album efter 2008 års X Marks Destination. Det har knappast gjorts någon promotion alls inför Wired Together, släppt via Norman Cooks bolag Southern Fried Records för ett par veckor sedan. På åtminstone en punkt är det ett stort misstag. Det leder nämligen troligtvis […][...]

Tomrummet efter sorgligt avsomnade Umeåbandet Masshysteri verkar fyllas på söderifrån. Efter finfina Terrible Feelings kommer nu nämligen även Vånna inget. Båda banden kommer från Malmö, har kvinnlig vokalist och håller sig till tämligen melodisk punkrock med texter som träffar såväl i hjärtat som i magen. Alla vet att vi har helvetet på jorden Finns ingen […][...]

Om du kan och gillar din Mayer Hawthorne sen tidigare blir du inte vet du vad som väntar och blir inte besviken. Är han en ny bekantskap kan det här albumet bli en glad överraskning. Åtminstone om du gillar din soul retrodoppad och i falsett. Hawthorne placerar sig snyggt i det led där Raphael Saadiq, […][...]

Det är en man med stora gester men som använder de små bokstäverna, David Sandström. Det är en viss underskattning, så kan vi kalla det. Han förtjänar mer. Genom åren har han varit en del i ett hardcorekollektiv som nära nog revolutionerade scenen, givit ut experimentella utgåvor med Text, behandlat västerbottnisk tragik på fantastiska Om […][...]

Real Estate har blivit ett band som försvinner i bruset. Som figurerar någonstans där bakom. När de kommer till Sverige om två månader gör de Göteborgs-spelningen på Henriksberg. Ett ställe som många i den potentiella målgruppen helt hoppar över. Men det är även något med deras albumsläpp och inställning som gör att de för de […][...]

Det är vemodet som fastnar. När festen gör bakut och sätter sig på tvären. Det vemodet finns i nordisk folkmusik, i klezmer, i musik från balkan och i romsk musik. Karnevalfolkets första fullängdare är en skiva fylld av fest och just vemod. Det går att dansa till moll. Med rötterna i en tradition vid sidan […][...]

Det är inte bra med förväntningar eftersom det suger när de sviker, men att inte förvänta stordåd av J. Cole har han gjort fullkomligt omöjligt med sina tidigare mixtapesläpp. Han har gjort ett par av de senaste årens bästa hiphoplåtar. Han har imponerat med sin egenkomponerande musik, alltid drömsk och full av gudomliga nyanser och […][...]