Mitt intresse för det rutinerade finska grindcore-bandet Rotten Sound falnade efter förra plattan Cycles, där de bokstavligen var ute och cyklade. Men när en kompis fick fel skiva från en nätbutik i vintras och hittade Rotten Sound-EP:n Napalm i stället för ska-samlingen han hade beställt i paketet, vände det dock igen.

Framför allt var det återigen låtarna från 2005 års Exit som stal uppmärksamheten tack vare det föuriösa framförandet och när Cursed landade i inboxen var det inte utan att jag hade återfått hoppet om bandet. Med rätta, skulle det visa sig.

För den där hungern som Rotten Sound visade upp i livespåren från Obsecene Exstreme-festivalen har de tagit med sig in i studion och det hörs på Cursed; kompositionerna attackerar med en kraft värdig ett grindcore-band.

Rotten Sound har, som de visade redan på Exit, vuxit med den moderna grindcoren samtidigt som de står stadigt kvar bland rötterna. Det är välarrangerat och precis så dynamiskt som det krävs när man spelar så extrem musik, men utan att ge avkall på sitt arv. Avbrotten i manglet kommer på rätt ställen och när det drar i gång igen känns det nästan i magen.

Likt genren som sådan har grindcore varsin fot i såväl metal som punk, men ljudmässigt har de lutat sig åt punken den här gången, särskilt när det gäller gitarrljudet. Personligen hade jag föredragit ett skarpare ljud där riffen hade tagit mer plats. Det hade kunnat ge skivan ännu mer skjuts.