Run DMC, Mariah Carey och Britney Spears har redan gjort det. Spelat in en ny Flashdance mycket baserat på deras egna resor mot stjärnstatus och med dem själva i huvudrollen. Nu har turen kommit till rappens vite bad boy, Eminem. För trots att jag inte sett filmen, och trots att Eminem själv sagt att det inte riktigt handlar om honom, är det nog en Flashdance vi snackar om.

Eller, eftersom det är Eminem vi snackar om, en Rocky.

Kanske är det tur att jag inte sett filmen innan jag recenserar 8 Mile. Musiker som får för sig att det där med skådespelande kan väl inte vara så svårt brukar oftast inte vara speciellt roliga att se på vita duken. Om Eminem tagit skådespelarlektioner av sin mentor Dr Dre (som även han fallit för frestelsen att bli skådis) vill jag verkligen inte se resultatet.

Inte helt oväntat är även filmmusiken mycket Eminems show. Han är inblandad i sju av skivans sexton spår. Och som så mycket filmmusik nuförtiden finns det gott om tunga namn förutom huvudrollsinnehavaren.

Inte-kompisarna Jay-Z och Nas har med varsin låt och gemensamt för dem båda är att det är långt ifrån det bästa någon av dem gjort. Xzibit mullrar på i Spit Shine och trots att inte heller den övertygar är den åtminstone bättre än det mesta på hans senaste skiva. Macy Grays bidrag är faktiskt riktigt vidrigt med sin barnkör och munspel (den får sällskap av 50 Cents Wanksta i avdelningen låtar vi klarat oss utan). Roligare är då att höra världens bäste Rakim visa var rapskåpet ska stå i hårdslående R.A.K.I.M. med sin Timbaland-syntslinga.

Wasting My Time, med Boomkat (Taryn Manning), bryter tvärt med den övriga musiken på skivan med sitt rökigt, tillbakalutade groove och sina vemodiga stråkar. Gang Starr levererar en riktig banger i Battle, en stenhård Premier-produktion som får mig att minnas att det gått alldeles för lång tid sedan vi fick en Gang Starr-skiva.

Men även Eminem levererar, i titelspåret och i Lose Yourself. Det är Eminem som vi är vana att höra honom, men ändå inte. Musikaliskt är det ett steg bort från det han gjort tidigare. Bort från Dr Dre, om man så vill. I 8 Mile förvandlas ljudet av rälsdunk till trumrytm medan Eminem färdas fram i natten i en tom godsvagn. Lose Yourself är ren skräckfilmsblues som långsamt byggs upp med mässande undergångsgitarrer och klinkande piano.

Det här är inte en av de bästa filmmusiksamlingar som släppts de senaste åren, men här finns definitivt tillräckligt många höjdpunkter för att den ska vara värd att kolla in.

Och om du är Eminem-fan är den nära nog ett måste.