DiEccos första EP ”Faller” har egentligen redan fallit. Det här är musik som inte bestämt sig om de vill vara drivna poprockkilar eller svulstiga balladkillar. Som om de fastnat mellan Hardy Nilsson och Uno Svenningson. Som bredbent frireligiositet. Det är fem låtar, och inte riktigt någon blir riktigt bra. Märkliga skatakter blandas med försök till […][...]