Av någon anledning skickar omslaget på Unexpected, Angie Stones femte album, mina tankar till Millie Jacksons A Lil’ Bit Country. En association som på sätt och vis går igen i musiken. För 2010 låter Stone kanske mer som en uppdaterad version av soulen 1981 än 1971. Jag har väl i allt väsentligt gett upp hoppet […][...]

Jag har sagt det förut, men det är värt att upprepa: hiphop med rötterna söder om Mason-Dixon-linjen har något visst. Den är mer melodiös och mer lekfull. Fingrarna är begravda djupt ner i den organiska bomullsmyllan. Musiken är svettigare och intensivare. Gränsen mellan sång och rap suddas ut. Framförallt är det mer gospel. Banden till […][...]